Transpersoner har lågt förtroende för samhällets institutioner och politiker, visar Folkhälsomyndighetens studie.

60 procent känner lågt förtroende för polisen samtidigt som en femtedel har drabbats av våld.

Susanne Gosenius, brottsoffersamordnare på polisen i region syd, känner till misstron.

– Det har säkert med bemötande att göra. Transpersoner känner att de blir ifrågasatta av polisen. Det är något vi får jobba med.

Hurdå?

– Vi är en stor myndighet med väldigt många anställda. Vi utbildar varje polisanställd i Skåne i de här frågorna, men det tar tid.

Vården skattas heller inte högt i studien. 43 procent av transpersonerna som svarat känner lågt förtroende för vården.

– Nu är ju siffrorna för hela Sverige, vi vet ju inte hur det ser ut i Skåne. Men det är klart att det är ett problem, säger Anna-Lena Hogerud, (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne.

Anna-Lena Hogerud berättar att regionen redan jobbar med frågan, genom att hbtq-utbilda personal på vissa vårdcentraler.

Vad ska ni mer göra?

– Det är svårt när vi inte vet exakt varför förtroendet är lågt. Men om det beror på att det inte finns kunskap måste vi få ut kunskapen. Det är inte helt lätt att svara på faktiskt.