Rättsprofessor ifrågasätter nämndemän i domstol | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Rättsprofessor ifrågasätter nämndemän i domstol

Två nya studier som visar på ett samband mellan politisk tillhörighet och utfallet i olika domar har skapat debatt om rättssäkerhet i nämndemannasystemet. Rättsprofessorn Mårten Schultz är en av kritikerna som tror att förtroendet för rättsstaten kan urholkas.

Enligt en ny studie från Uppsala universitet, gjord av Linna Martén, så skiljer sig utfallet i migrationsdomstolar i landet kraftigt åt. Studien, som är en del av en doktorsavhandling, bygger på samtliga 15 500 asyldomar från migrationsdomstolarna i Malmö, Göteborg och Stockholm mellan 2011 och 2013 där nämndemän deltagit. I genomsnitt ändrar migrationsdomstolarna ett avslag till ett bifall i 13 procent av fallen. Men i fall där nämndemän som har nominerats av Sverigedemokraterna sitter i rätten är siffran endast 9 procent och för nämndemän som har nominerats av Kristdemokraterna är det så mycket som 15 procent. Nämndemannens politiska hemvist ser alltså ut att kunna påverka om en asylsökande får stanna i Sverige eller tvingas åka tillbaka till sitt hemland.

Liknande mönster kan man se i en annan ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Studien utgår ifrån nyinsamlat material från 950 fall, prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009–2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän. Studien visar att fällande domar mot åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn ökar markant när de tilldelats en sverigedemokratisk nämndeman, medan fällande domar där en kvinna är offret, ökar om en av nämndemännen är vänsterpartist.

Men Marika af Winklerfelt, ordförande i Nämndemännens riksförbund, ifrågasätter studien.

− Vi har bara läst studien, vi vet inget om hur den är gjord. Av dessa 15 500 asyldomar har bara nämndemän från Sverigedemokraterna suttit i 1000. Jag ifrågasätter statistiken. Det gäller även att komma ihåg att Migrationsverket redan avslagit de mål som går upp i migrationsdomstolen.

Hon säger att justitieminister Morgan Johansson (S) har uttryckt att han inte kommer att ändra på något i nämndemannasystemet. Det man dock vill är att få partierna att ändra på villkoren för tjänstgöring, så även yngre med familj och barn kan sitta som nämndemän. Som det är nu är medelåldern hög, arvodet knappt, och möjligheten svår att sitta i långmål, för dem med vanliga jobb.

Vad är de främsta fördelarna med nämndemän?

− I en demokratisk rättstat ska man ha insyn i domstolarna. Vad gäller bevisvärdering kan en lekmannadomare göra det precis lika bra som en jurist. Att sitta som domare hela dagarna kan göra juristen hemmablind, vilket underlättar med nämndemännen i domstolen som även gör att korruption undviks, säger Marika af Winklerfelt.

Men resultatet av de båda studierna har satt igång en debatt om rättssäkerheten i nämndemannasystemet. En av kritikerna är Mårten Schultz, som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

− Nämndemannasystemet är populärt bland politiker. Självklart ska man inte underskatta det historiska perspektivet, där det var tänkt att man skulle dömas av vanligt folk, av sina likar. Men samhället är mer komplext i dag. Vi plockar i stort sett folk från gatan och gör dem till fullbordade domare, det klarar de inte av. De skulle behöva ha en mer rådgivande funktion, inte att deras röst har samma tyngd som en juridisk domare, säger Mårten Schultz.

Under senare tid har det även uppmärksammats att flera nämndemän har skrivit rasistiska inlägg på olika forum på nätet, bland annat på Flashback, under pseudonym. En SD-nämndeman i Umeå tingsrätt fick sparken nyligen på grund av rasistiska inlägg, till skillnad från en SD-nämndeman i Göteborg som fick sitta kvar, på grund av att bevisningen var för svag. Men Mårten Schultz är kritisk till att nämndemän så lätt kan stängas av i dag. Nämndemän och domare har fått en för svag roll vilket riskerar att leda till att nämndemännen blir osjälvständiga i förhållande till rättens ordförande, säger han.

– Vi ska ha starka domare som vågar stå upp även mot statsmakten om det behövs, säger han.

Men om det inte fungerar med nämndemän vad bör vi ha istället?

− Det kräver en långtgående analys. Vi behöver se över hela rekryteringen av nämndemännen, vilket kommer att ta tid. Men det finns förslag på att de försvinner helt från hovrätten och att de får en rådgivande roll i tingsrätten, att de inte får döma. Kanske skulle vi kunna ha juryrättegång, som i USA. Sveriges rättsväsende är ett av världens säkrare rättssystem, och det finns en del förtroendekapital att beta av, men om vi inte förändrar systemet finns det risk att förtroendet för rättsstaten urholkas.

Fakta: 

Nämndemännens historia:

En nämnd bestående av lekmän har kunnat delta i dömandet sedan landskapslagarna på 1200-talet. Genom Kristoffers allmänna landslag 1442 blir nämndmål den vanligaste processformen och med 1734 års lag blir det möjligt för en enig nämnd av tolv man att gå emot häradshövdingen. Lagen utgör en kodifiering av rättspraxis sedan 1600-talet.

Med rättegångsbalken 1948 minskar antalet nämndemän. Nämnden har fortfarande kollektiv rösträtt. I och med 1971 års tingsrättsreform klargörs att brottmål ska handläggas av domare och nämnd. Nämnden ska bestå av fem personer, men är domför med fyra. Enskilda nämndemän får nu möjlighet att skriva en skiljaktig mening.

1977 införs nämndemän också i hovrätt och kammarrätt, med individuell rösträtt. Den kollektiva rösträtten består i första instans till 1983. Den 1 juli 1983 ersätts den med individuell rösträtt, och själva nämndeidén faller på det viset. Nämndemännen blir med detta rena lekmannadomare. Antalet nämndemän minskas till tre.

Rekommenderade artiklar

Normbrytare på catwalken

Stora modeller blir allt mer synliga i reklam- och modesammanhang. Men kroppsaktivisten och modellen Anna Davidsson varnar för att de stora kedjorna bara hakat på en trend.

© 2020 Fria Tidningen