Gigantiskt arbete bakom  nya svenska fågelnamn | Fria Tidningen
  • Sumpanden hette förut hottentottkricka. Det var ett namn som sällan användes, men som alltså nu är ändrat.
  • Erlin Jirle är en av medlemmarna i taxonomikommittén i Sveriges ornitologiska förening.
Fria Tidningen

Gigantiskt arbete bakom  nya svenska fågelnamn

Medlemmarna i Sveriges ornotologiska förenings taxonomikommitté blev världskändisar över en natt. Efter att ha skapat nya svenska namn till världens drygt 11 700 fågelarter, ville alla prata med dem om de tio rasistiska artnamnen som de bytte ut.

– Jag hoppas att du är den sista som ringer, säger Erling Jirle när vår intervju närmar sig sitt slut.

Han är medlem i taxonomikommittén i Sveriges ornitologiska förening, SOF. I vanliga fall ägnar de sin tid åt att följa forskningen kring fåglarnas släktskap, för att skapa så rättvisande art-, släktes- och familjeindelningar som möjligt. Det är en delikat uppgift där det gäller att väga hur solida nya rön är i förhållande till det vi trodde att vi visste förut.

– Vi vill gärna ha mer än en studie, och gärna lite större studier, det måste finnas tillräckligt med data. Det värsta som finns är att behöva ändra tillbaka sedan när fler studier kommer.

Indelningar av familjer och släkten och även arter följer vissa kriterier, men de är trots allt storheter som människan hittat på för att vi ska kunna sortera naturen omkring oss. Den som har ett globalt perspektiv får också mycket att förklara för den som bara tittar på fåglar i Sverige.

– Våra mesar till exempel, hamnar i olika släkten allihop. Det verkar konstigt om man bara ser de svenska, men det finns väldigt många mesar i världen och det blir mer logiskt om man ser helheten, säger Erling Jirle.

För sju år sedan skrev två medlemmar i SOF:s dåvarande namnkommitté ett förslag på svenska fågelnamn för världens nästan 12 000 fåglar. Listan landade på taxonomikommitténs bord. De fick uppdraget att gå igenom namnen och ta fram en officiell svensk lista. Det är ett gigantiskt arbete och det dröjde flera år innan kommittén verkligen tog tag i det.

– Det har tagit kanske 30 timmar i veckan under senaste halvåret. Självklart är det skönt att det är över.

Tio av de 4 000 nya fågelnamnen blev en stor nyhet över en stor del av världen, det var fåglar vars svenska namn förut hade kränkande innebörd, bland dem negerfinkarna och kafferseglaren. De heter från och med nu nigrita och vitgumpseglare.

– För oss var det ju bara tio namn bland flera tusen som var nya, så proportionerna på gensvaret kändes lite konstiga. säger Erling Jirle.

Samtidigt tycker han att det var en självklarhet att byta ut de rasistiska namnen. De är helt enkelt ålderdomliga och kränkande mot människor.

– Egentligen är ju det där namn som nästan aldrig används på svenska. Den verkliga diskussionen startade när det plötsligt dök upp en vitgumpseglare, som då alltså hette kafferseglare, i Sverige.

Diskussionerna kring vitgumpseglaren slutade med att styrelsen i Sveriges ornitologiska förening gav taxonomikommittén ett direktiv att kränkande fågelnamn skulle bytas ut. Vilket alltså gjordes.

– Vi har varit med överallt. Det har blivit en stor grej utomlands. Jag blev intervjuad via Skype av Russia today. Deras första fråga var om det var regeringen som hade beordrat namnbytena. Men mina tråkiga svar sändes aldrig, säger Erling Jirle.

Erling Jirle ser att reaktionerna skiljer sig åt mellan Sverige och utlandet. Här i Sverige har de blivit positivt bemötta. Många utländska medier vill däremot gärna peka på Sveriges politiska korrekthet.

Men helt utan inhemsk kritik har arbetet inte blivit. Många har önskat att lappsparv och lappuggla hade fått nya namn också, eftersom det äldre, nedsättande ordet för samer inte används längre. Men där har taxonomikommittén hittills sagt nej.

– Skälet är att namnen inte syftar på samer i sig, utan på Lappland som geografiskt område. Och det är fortfarande ett officiellt namn. Därför valde vi att inte byta ut dem.

Att granska alla världens fågelnamn och ge nya förslag är inte bara tidsödande, utan det har också krävt många intellektuella utflykter inom en mängd områden. Det kan handla om namnen på öarna i Stilla havet, eller hur en rysk upptäcksresandes namn bör transkriberas korrekt till svenska eller rena historiakunskaper. Det finns också en svensk tradition kring fågelnamnen.

– Vi har annars inte så mycket nyanser i färgerna i våra namn, men nu har vi tagit in en del ockra, tegel, rost och kastanj och sånt. När det finns hundra tyrannflugsnappare i Amazonas som alla är bruna, hur ska man döpa dem?

Där har de fått använda namn som kastanjenackad, ockrastrupig, biegebröstad och vitmagad.

– Dem har vi haft jobbigt med, jag hatar dem nu. Men 90 procent av namnen har inte varit så svåra, där har vi kunnat använda det gamla, eller kanske en översättning från engelskan.

Är det verkligen viktigt med svenska namn över huvud taget?

– Många hårdskådare tycker att det inte behövs, de använder ändå fågelböcker på engelska när de är utomlands, eller kanske portugisiska om de är i Brasilien. Men till exempel har Avifauna, som gör fågelresor över världen, frågat efter en helsvensk lista, för de skriver sina rapporter på svenska, säger Erling Jirle.

Annars är det framför allt viktigt för nyare fågelskådare, författare, journalister, översättare och naturprogram, där det är viktigt att man kan uttrycka sig korrekt, men för en svensk publik.

Men nu är alltså taxonomikommitténs stora namngivningsarbete över. De återgår till det vanliga arbetet med att ordna fåglarna efter de senaste tillförlitliga forskningsresultaten. Också det är en stor uppgift, med ett visst mått av konflikter. Men troligtvis blir det ett lugnare arbete, när medierna slutar ringa.

Rekommenderade artiklar

Nytt ljus på samernas vikingatid

Historiska museet har spetsat sin utställning om vikingatiden med en separat del om samiskt liv. Fria Tidningen åkte dit och fick en egen visning av museets utställningsansvariga Inga Ullén och forskaren Inger Zachrisson.

© 2020 Fria Tidningen