Roman med doft av korruption | Fria Tidningen

Recension


Litteratur
De vackra är ännu inte födda
Författare: Ayi Kwei Armah
Översättning: Jan Ristarp
Förlag: Modernista

  • Modernista ger ut Ayi Kwei Armahs debutroman från 1968.
Fria Tidningen

Roman med doft av korruption

Ayi Kwei Armahs debutroman från 1968 är en uppgörelse med Ghana efter kolonialstyret.

Vägen till lycka kommer inte ur hårt arbete, hederlighet och integritet. Det är snarare tomma ord utan betydelse. Det finns egentligen bara en väg att ta, och det är att ”äta av bedrägeriets frukter”.

Denna insikt har huvudpersonen i Ayi Kwei Armahs De vackra är ännu inte födda. Mannen, som genom berättelsen förblir namnlös, är en fattig statstjänsteman, och för alla i hans position är det mest naturliga att acceptera mutor. Hans hedervärda strävanden möts av förakt från hans omgivning. Till och med hans egen fru betraktar honom med missaktning.

Ayi Kwei Armahs debutroman från 1968 är en hård och oresonlig uppgörelse med Ghanas oförmåga att skapa en hållbar situation att landet förklarat sig självständigt från det brittiska kolonialstyret.

Ayi Kwei Armahs statstjänsteman genomskådar landets nya ledare. Han ser inte att de skiljer ut sig som mer ärbara än sina företrädare: ”Jag såg män som rev ner slöjorna bakom vilka sanningen hade gömts. Men sen började samma män, när de fick makten i sina händer, att tycka att de här slöjorna var användbara. Så de gjorde många fler.”

För att riktigt förtydliga hur djup korruptionen är gestaltar Ayi Kwei Armah smuts föroreningar och fekalier så detaljerat att stanken blir näst intill kännbar. Även de få individer som verkar obefläckade betraktar mannen med misstanke. Hans slutsats är att illusionen som får en att verka renare uppstår då en ökar på smutsen runtomkring sig.

Mannens moraliska resning möter dock ingen förståelse. Hans egen fru betraktar honom som än mer rutten då han försämrar livet för andra genom att neka mutor.

När landets regering störtas blir förutsättningarna omkastade. De som tidigare suttit säkra måste nu vända sig till dem som de tidigare utnyttjat. Mannen ställs inför ett moraliskt val då hans barndomsvän, som oärligt tillskansat sig en maktposition, ber om hans hjälp för att fly landet.

De vackra är ännu inte födda brukar beskrivas som en av Afrikas första moderna romaner. Uppgörelsen med hur självständigheten från kolonialmakten i själva verket blev är svidande och för tankarna till Franz Fanons slutsats om att de förtryckta måste sluta att se sig själv ”med den vite mannens ögon.”

Förutom referenser till Fanon har Ayi Kwei Armahs misantropiske huvudkaraktär även ett tydligt släktskap med karaktärer från verk av Jean-Paul Sartre och Albert Camus.

Trots att Ayi Kwei Armah kan ses som en pessimist har man inte tråkigt under läsningen. Prosan är klar och lyser upp genom skarpa filosofiska sentenser. Och i slutet av romanen får mörkret ge vika då Ayi Kwei Armah etablerar en förståelse för bokens poetiska titel.

Rekommenderade artiklar

Mossiga noveller om manlighet

Recension

Gemensamt för novellerna i Grand danois är ensamhet. Manlig ensamhet. Skickligt skrivet men mossigt innehåll, tycker Tobias Magnusson.

© 2020 Fria Tidningen