500 flyktingar i desperat hungerstrejk | Fria Tidningen
  • Protester på ett australiensiskt off shore-förvar, där myndigheterna placerar båtflyktingar, har brutit ut. 500 asylsökande hungerstrejkar nu sedan i tisdags på ett förvar på ön Manus, tillhörande Papua Nya Guinea. De fruktar att de ska tvingas ut i samhället där de riskerar att attackeras eller till och med dödas av lokalbefolkningen.
Fria Tidningen

500 flyktingar i desperat hungerstrejk

500 personer har gått ut i hungerstrejk i det australienska förvaret på ön Manus, tillhörande Papua Nya Guinea. De asylsökande fruktar att attackeras, till och med dödas, av lokalbefolkningen om de skulle tvingas ut ur förvaret för att bli kvar på ön.

Hungerstrejken på Australiens flyktingförvar på ön Manus, tillhörande Papua Nya Guinea, startade i tisdags och sprider sig nu från avdelning till avdelning. I nuläget uppges runt 500 personer befinna sig i hungerstrejk och nio personer ska ha sytt ihop sina läppar i protest, enligt den australienska nyhetstidningen The Guardian.

En av de protesterande är 40-åriga egyptiern Hani som suttit i förvaret i 450 dagar. Han sydde först ihop sina läppar och ska nu också ha svalt rakblad. Hans syster säger i ett uttalande att Hani ber om att få träffa sin dotter som, liksom systern, är australiensk medborgare.

– Han frågar efter sin dotter hela tiden. Han vill se henne igen. Innan... jag vet inte vad som händer.

Protesten gäller missförhållanden inne på förvaret och extremt långa väntetider för de asylsökande, som förvarstagits i väntan på utredning om deras flyktingstatus. Rädslan sprider sig också för att de, istället för att få asyl i Australien, ska tvingas bosätta sig på ön. De fruktar där att de ska attackeras och till och med dödas av lokalbefolkningen – som starkt motsätter sig en utplacering av flyktingarna. Förvarspersonal har rapporterat om hur människor stått utanför stängslen till förvaret och gjort halshuggnings-gester och en lokal säkerhetsvakt har informerat de förvarstagna om att lokalbefolkningen inte skulle tillåta någon utav dem att bosätta sig på ön.

Amnesty International uppger att de ”i vanliga fall välkomnar ett frisläppande av flyktingar från långa, icke-tidsbestämda förvaringar under hårda och kränkande förhållanden”, men att de är ”extremt oroade över flyktingarnas säkerhet på Manus-ön”.

I en video utsmugglad från förvaret till Guardian Australia ber en utav de förvarstagna desperat det australienska folket om hjälp: ”Varför ska vi behöva lida så här? Vad har vi gjort? Vi är inga dåliga människor… Vi ber er, snälla hjälp oss...”

Det är inte första gången förvarsintagna gör uppror på förvaret på Manus-ön. För snart ett år sedan resulterade ett tre dagar långt upplopp i att fler än 70 personer allvarligt skadades och att en person, 23-åriga Reza Barati, dödades. Enligt Amnesty International finns trovärdiga vittnesuppgifter om att de förvarstagna, efter att i veckor ha protesterat fredligt, attackerats av privata säkerhetsvakter, lokal polis och kanske även av privat lejda personer.

Reza Barati ska ha attackerats av lokala män som arbetade på förvaret och dött efter att ha misshandlats med en träpåk och slagits med en sten i huvudet. En utredning i det australienska parlamentet förra månaden kom fram till att Reza Baratis död kunnat förhindras och att den australienska regeringen är ansvarig för att skydda de förvarstagna.

Förvaret på ön Manus, som tillhör Papua Nya Guinea i västra Stilla havet, är ett av de förvar Australien upprättat på öar i Söderhavet för att placera asylsökande medan dess flyktingstatus utreds. Den australiske advokaten Julian Burnside uppgav i maj till ABC att det är en skam av rika Australien att använda fattiga länder som en förvaringsplats av asylsökande: ”Vi har nu lyckats framställa flyktingar som så farliga och ondskefulla att australier tycker att det är okej att betala miljarder för att någon annan ska ta hand om dem”, sa Julian Burnside då, enligt Sveriges Radio.

Sedan liberale Tony Abbott valdes till premiärminister 2013 har återigen en hård flyktingpolitik införts. Militären ansvarar för att de båtar med flyktingar från Afghanistan, Sri Lanka, Mellanöstern och andra länder som oftast utgår från grannlandet Indonesien skickas tillbaka. Opinionsundersökningar visar också att många australier är starkt negativa till båtflyktingar.

Människorättsorganisationer och FN har starkt kritiserat Australiens flyktingpolitik och att asylsökanden placeras i förvar i fattiga grannländer. Amnesty ställer sig helt emot förvarsenheterna på öarna, som de menar endast existerar för att ”i första hand pressa de asylsökande till att återvända till sina hemländer, oavsett om de har flyktingstatus eller ej”. De förvarstagna placeras i förvaren på obestämd tid och utan någon information om processen. De tvingas leva mycket trångt på små ytor och nekas ordentlig tillgång till toaletter, mat och vatten. Behandlingen av de asylsökande i förvaren beskrivs av Amnesty som ”ovärdig och grym”.

Men trots missförhållandena inne på förvaret oroas nu alltså Amnesty över att Papua Nya Guineas och Australiens regeringar föreslagit att de asylsökande som fått flyktingstatus ska flyttas ut i samhället på Manus-ön, utan att något gjorts för att underlätta integrering och utan att ha vidtagit åtgärder för att skydda flyktingar från ytterligare våld från lokalbefolkningen.

De förvarstagna har bett om att deras ansökningar om flyktingstatus snabbt ska utredas – vissa har befunnit sig i förvaret i mer än ett och ett halvt år – och att få överlämnas till FN:s flyktingkommissariat.

För Hanis syster innebär dagarna en ständig väntan. Hon säger att hon ansökt om att få hälsa på sin bror, men blivit nekad.

– Han har lidit för mycket, säger hon till australienska The Guardian.

– Jag älskar honom så och är så orolig för honom... så orolig att han kommer att dö, att han kommer att dödas av den australienska staten.

Fakta: 

Hanis heter egentligen något annat.

Pacific Solution – lösningen i Söderhavet

Pacific Solution kallas den regeringspolitik som går ut på att båtflyktingar inte släpps till fastlandet. Istället betalar Australien för flyktingförläggningar på öar i grannländer i Stilla havet.

Huvudbudskapet i politiken är att inte en enda flyktingbåt ska nå den australiska kusten – vissa båtar visas tillbaka och andra töms och flyktingarna forslas till förvar i Papua nya Guinea eller till önationen Nauru.

Sedan juli 2013 förs varje asylsökande som nått Australien med båt direkt till något av förvaren utanför fastlandet. Där placeras de i väntan på att deras flyktingstatus utreds.

Förra året skrev Australien ett avtal med Kambodja, som tillhör ett av världens fattigaste länder, om att föra över de förvarstagna som fått från flyktingstatus dit.

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria Tidningen