En orm för mycket

Av: Anna Homström Degerman och Tomas Nilsson
Förlag: Opal

Det är inte bara katter som lämnas bort när folk flyttar in till stan igen efter en sommar på landet. Djur som kaniner, undulater och ormar överges också. Det får Samira, Linnea och Selma erfara i boken En orm för mycket.

För att rädda övergivna djur sätter de upp lappar med Linneas telefonnummer och texten ”Vi tar hand om djur som ingen vill ha”. Snart börjar telefonen ringa. Men var ska de ha alla djuren?

Linnea tar hand om undulaten och kaninen får bo i trädkojan, men snart ska de hämta en katt... Var ska den vara? Nästa gång det ringer hör inte Linnea signalen och hennes mamma svarar. Den här gången är det någon som vill bli av med en orm. Mamma blir rasande.

Anna Holmström Degerman har skrivit om ett viktigt ämne. Många skaffar djur utan att förstå konsekvenserna och långt ifrån alla agerar ansvarsfullt när de tröttnar. Tomas Nilssons bilder är yviga, målade i en dov färgskala och andas 70-tal. De lyfter fram gemenskapen mellan barnen, deras oro, ilska och diskussioner kring att göra något åt det de upprörs över.

Det känns bra att läsa om de tre barnen som lyssnar på sina känslor och förverkligar sin plan (även om den inte är helt färdigtänkt). Linneas mamma förstår att de menar väl och lugnar ner sig. Katten får komma till ett djurhem, undulaten blir kvar hos Linnea och Selma får kaninen.

En fin berättelse om att ta ansvar och göra något i det lilla.

Vem är kär i Abel Svensson?

Av: Ebba Berg och Carl Flint
Förlag: Olika

Vem har inte i ett ögonblick av undran velat ropa ut frågan om det finns någon som är kär i just mig? Det gör Abel Svensson. Han ställer sig på balkongen och ropar så högt han vågar: ”Vem är kär i Abel Svensson?”.

Abel vet att han är kär i Mina, Sixten och Lilly, men inte om någon av dem är kär i honom. För att få veta skriver han lappar med frågan. Under ritar han två fyrkanter, en för JA och en för NEJ. Han lägger en lapp i var och en av klasskompisarnas jackfickor. Nu är det bara att vänta.

Författaren Ebba Berg sätter fingret på allmänmänskliga känslor. Carl Flints illustrationer fungerar men hade gärna kunnat ha ett tydligare eget uttryck. På de första svaren som Abel hittar i sin jackficka är det i kryss i rutan för NEJ. Han blir hängig och irriterad.

Så hittar han två lappar till där JA är ikryssat. Nu återstår bara frågan: vems lapp är det? Berättelsen är fin i sin enkelhet, om behovet att känna sig omtyckt och särskild för någon.

Lilla Extra: Rocky vår hjälte

Av: Martin Widmark och Kristina Grundström
Förlag: Lilla Piratförlaget

Tvära kast och oväntade vändningar karaktäriserar de lättlästa böckerna i serien om tidningsredaktionen Lilla Extra av Martin Widmark. Rocky vår hjälte är den hittills sista delen av tre och precis som i böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå bygger författaren tidigt upp en nyfikenhet kring vad som ska hända och hur berättelsen ska utvecklas.

Kristina Grundström illustrerar de fyra barnen i redaktionen, Cornelis, Thi, Petter och Wilma samt Wilmas hund Rocky, alla med en egen personlighet.

De små journalisterna längtar efter att något spännande att skriva om när Wilma plötsligt får syn på en affisch om en hundtävling.

Gänget anmäler Rocky och beslutar sig för att intervjua alla som ska vara med i tävlingen, inklusive domaren. I samtalet med denne får de veta att han samlar på frimärken, att han tappat bort sitt förstoringsglas och att han föder upp mopsar – tre viktiga ledtrådar till det som sedan händer.

Rocky får inga poäng i de olika tävlingsmomenten. Han har viktigare saker för sig och som tur är följer Petter efter med kameran. Istället för en tidning om själva utställningen blir det ett spännande nummer om hur Rocky räddar liv, stoppar inbrottstjuvar och släcker eld. Petter konstaterar i tidningen att ”man behöver inte komma etta om man är bäst”.

Barnen sprudlar av kreativitet i seriens alla delar och som läsare är det lätt att imponeras över deras list och samarbetsförmåga.