Recension


Litteratur
Queer
Författare: William S. Burroughs
Översättning: Einar Heckscher
Förlag: Modernista

  • Burroughs hyllar det udda och vrider på det vedertagna.
Fria Tidningen

Febrig tripp med homoerotiska övertoner

Rotlösheten är en röd tråd i Burroughs romaner. Tobias Magnusson läser den nyligen återutgivna Queer, som kan vara en av hans bästa.

William S. Burroughs debuterade 1953 med romanen Junkie (Tjacket). Boken blev snabbt uppmärksammad för sin osentimentala och raka skildring av en missbrukares liv. Under samma period skrev Burroughs Queer, men av olika orsaker valde författaren att låta den vänta på publicering till 1985. Tre år senare kom den för första gången i svensk översättning med den i dag lätt komiska titeln Svängd.

När boken nu åter ges ut av Modernista är det samma översättning som tidigare. Valet att återgå till originaltiteln är ett plus. Men jag undrar varför Burroughs porträtteras med David Bowie på omslaget. Blir det mer queert då?

Queer är en fristående fortsättning på Junkie där huvudkaraktären William Lee nu för ett kringflackande liv i Mexiko och Sydamerika med målet att försöka bli kvitt sitt heroinberoende. När Lee träffar den unge, svårflörtade Eugene Allerton blir han besatt och får ytterligare ett begär som han strävar efter att släcka.

Tillsammans beger de två sig ut på jakt efter drogen yage, som sägs skapa telepatiska förmågor.

Inom beatniklitteraturen hör William S. Burroughs till de mer intressanta författarna. Till skillnad från exempelvis Kerouac har han en förmåga att föra in fler lager och nivåer i sitt berättande. I Queer kontrasteras den sedvanliga machojargongen och den hårda outsidertillvaron effektivt med en kärlekshistoria mellan två män.

Känslan av rotlöshet och sökandet efter något beständigt är ett genomgående tema i Queer. I förordet förklarar Daniel Westerlund hur boken kan ses som ett försök av Burroughs att använda skrivandet som självexorcism. För Burroughs handlade det om en livskris som berodde på en desperat situation med dålig ekonomi och svårt missbruk. Men framför allt led han av svåra skuldkänslor efter den tragiska incidenten då han vådaskjöt sin hustru Joan Vollmers till döds 1951.

Titeln Queer kommunicerar med samtiden – för Burroughs del tänker jag att begreppet på femtiotalet handlade om att hylla det udda, att vrida på det vedertagna sättet att betrakta tillvaron. Just i Mexiko, dit Burroughs flytt, fann han en miljö som han beskriver som något av en frizon. I sitt eget förord skriver han att alla här ”behärskade konsten att sköta sig själva och skita i andra … pojkar och unga män gick arm i arm gatan fram utan att någon brydde sig om vad andra ansåg.”

Queer är en bok som ger fler dimensioner till ett redan mytologiserat författarskap. Den är inte lika hård och kompromisslös som Junkie, och inte lika utflippad och experimentell som Naked lunch utan mer känslosam, gripande och stundtals roande. Frågan är om den inte också är en av Burroughs bästa.

Fakta: 

William S. Burroughs

• Född 1914 i St. Louis, Missouri, död 1997. En av grundarna av den så kallade beatnik-litteraturen.

• Kända böcker: Junkie (1953), Naked lunch (1959), The soft machine (1961), The Yage letters (1963).

• Tidigare i år återutgavs även kultromanen Naked lunch (Den nakna lunchen, Norstedts) som först utkom på svenska på Cavefors förlag 1978. Boken blev film i regi av David Cronenberg 1991.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mossiga noveller om manlighet

Recension

Gemensamt för novellerna i Grand danois är ensamhet. Manlig ensamhet. Skickligt skrivet men mossigt innehåll, tycker Tobias Magnusson.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu