Hbtq-aktivismen i Vietnam blomstrar i ett tufft klimat | Fria Tidningen

Fördjupning


Andreas Mattsson • Hanoi
  • Genom att cykla genom centrala Hanoi och manifestera kärleksbudskapet lyckades aktivisterna nå ut trots de stränga lagarna mot demonstrationer.
  • I juni 2013 togs förbudet mot samkönade äktenskap bort och vissa rättigheter gavs till samkönade par i Vietnam. Men ämnet är fortfarande tabubelagt.
Fria Tidningen

Hbtq-aktivismen i Vietnam blomstrar i ett tufft klimat

Pridefestivalen i Vietnams huvudstad Hanoi växer och hbtq-aktivister hoppas nu på att nå ökade rättigheter. Men ämnet är fortfarande tabubelagt och synligheten är viktig för en förändring.

– Vi har ett stort ansvar på våra axlar, säger aktivisten Luong The Huy.

Vi befinner oss i centrala Hanoi, det enade Vietnams huvudstad sedan 1976. På en uteservering berättar Huy om hur det är att komma ut som homosexuell i ett land som präglas av starka familjetraditioner. De demokratiska rättigheterna är starkt begränsade och demonstrationsfriheten minimal.

– I Vietnam är föräldrarna de sista du kommer ut inför. Du kan berätta för dina klasskompisar, vänner och kollegor, men inte dem, säger Luong The Huy.

Sönerna gifter sig och frun flyttar in hos mannens föräldrar. På det viset löper familjebanden vidare samtidigt som ålderdomen säkras för föräldrarna.

– Det största problemet är inte att vi blir kära i någon av samma kön, utan snarare att vi inte kan få barn på det vanliga sättet och att vi bryter släktens traditioner, säger Luong The Huy.

I Huys eget fall började han känna sig attraherad av andra killar i 14–15-årsåldern, något han skrev ner i sin dagbok. En dag stal hans storebror dagboken och berättade för deras pappa om vad han hade läst.

– Min pappa accepterade att jag var homosexuell, men bad mig att inte berätta det för någon annan. Han var rädd för vad grannarna och vännerna skulle säga.

Sedan Huy flyttade från föräldrarna i staden Ho Chi Minh till huvudstaden Hanoi har han kommit i kontakt med flera utländska organisationer och ambassader som stöttat honom och andra vietnamesiska hbtq-personer. Han har också vid flera tillfällen framträtt i statlig tv och berättat om sin homosexualitet.

– Första gången jag var med i tv sprang grannarna hem till pappa. Han berättade för mig att han skämdes, säger Luong The Huy.

Huy har lärt känna flera andra hbtq-aktivister i Hanoi. En av dem är 27-åriga Nguyen Tam som för närvarande studerar i Pennsylvania, USA. I Hanoi har de tillsammans kommit i kontakt med flera utländska ambassader och organisationer, däribland Sida och Svenska ambassaden och sommaren 2011 ingick Huy och Tam i en grupp om åtta vietnameser som blev inbjudna till Stockholm för att delta i pridefestivalen. Tam arbetade innan avresan i en aktivistgrupp för hbtq-personers rättigheter, men hade själv inte kommit ut.

– Innan jag kom till Sverige hade jag fortfarande inte vågat ta steget. I Stockholm fick jag känslan av att jag var en i mängden och kunde också bli mer säker på min sexualitet, säger Nguyen Tam.

– Jag minns hur jag stod i Kulturhuset vid Sergels torg och tittade ner på bussarna som körde förbi, berättar Nguyen Tam.

– Först såg jag en buss med regnbågsflaggan och blev glad över att den busschauffören var vänligt inställd. Sedan kom det en buss till, och sedan en till… Då insåg jag att alla bussarna flaggade med regnbågsflaggan. Det var en fantastisk känsla!

Både Tam och Huy berättar hur stärkta de kände sig efter resan till Stockholm.

– När vi kom tillbaka till Vietnam var vi väldigt fast beslutna att vi ville arrangera vår egen Pridefestival, säger Huy.

I Vietnam är demonstrationsfriheten mycket begränsad och aktivisterna insåg att själva paraden kunde bli alltför svår att genomföra.

– Därför var vi tvungna att vara smarta och kreativa, det var så idén om cyklarna kom in i bilden, säger Huy.

Genom att cykla runt i centrala Hanoi med sitt budskap, sina flaggor och slagord fanns det färre möjligheter för poliserna att ingripa. Dessutom lockade de till sig folk från olika länder, bland annat från flera intresseorganisationer och ambassader.

I augusti 2012 arrangerades den första Vietpride. Sammanlagt deltog 150 personer i paraden och ytterligare 100 i seminarierna som de arrangerade.

– Tänk dig själv vilket väsen det blir om polisen skulle gripa en västerlänning för att han, eller hon, viftar med regnbågsflaggan, säger Tam.

Inför 2013 hade Vietpride växt ytterligare. Då samlades 250 personer vid Giang Vo-sjön i centrala Hanoi för att cykla till den berömda Leninparken.

Luong The Huy övertalade en kompis som arbetar som reporter på den statliga tv-kanalen VTV att komma dit och göra ett reportage.

– Det var ett taktiskt drag. Om VTV filmar kan polisen inte göra något, säger Huy.

Både Nguyen Tam och Luong The Huy hoppas och tror att hbtq-rörelsen i landet kommer att fortsätta växa.

I år växte evenemanget ytterligare till nära 700 deltagare. Inför nästa år tror Tam och Huy att det är möjligt att nå den magiska gränsen, 1000 deltagare.

Den långsiktiga målsättningen är att lyckas påverka regeringen att ändra i familjelagstiftningen så att htbq-personer får samma rättigheter som olikkönade par. För Huy och hans pojkvän lever drömmen om att en dag kunna få rätt till gemensamma barn.

– Jag vet att jag inte kan förändra något över en natt, men jag kommer att fortsätta kämpa för våra rättigheter så länge jag kan, säger Huy.

Huy fingrar på sitt regnbågsfärgade armband. Jag frågar honom om hur folk reagerar när de ser att han bär regnbågsfärgerna.

– Många vietnameser vet fortfarande inte vad regnbågsflaggan står för, säger han och skrattar.

Han berättar att han ofta hamnar i långa diskussioner där han berättar om vad bokstäverna h-b-t-q står för och vad det betyder. Just synlighet är det som är viktigt, menar Luong The Huy. Fördomarna finns då homosexualitet fortfarande är så dolt.

När mörkret lagt sig i Hanoi samlas unga par vid sjöarna, dels i skydd av mörkret och dels på behörigt avstånd från föräldrar som ofta vill lägga sig i barnens val av partner. På parkbänkarna får man i lugn och ro pussas, kramas och prata ostört.

Huy berättar att han nyligen, av ren nyfikenhet, gick runt en av sjöarna för att kolla hur många par som var samkönade. Till och med han blev överraskad av hur många det var, berättar han.

– När jag och min pojkvän går på stan och håller varandra i handen är det inte bara av kärlek utan också som en manifestation för hela hbtq-rörelsen. Det är viktigt att vi vågar och tror på det vi gör.

Fakta: 

Hbtq-rättigheter i Vietnam

I juni 2013 togs förbudet mot samkönade äktenskap bort och vissa rättigheter gavs till samkönade par.

HBT-aktivisterna i Vietnam hoppas nu på att samkönade äktenskap också ska ingå i familjelagen. I förlängningen skulle det kunna innebära rätten att adoptera barn.

Men ämnet är fortfarande tabubelagt i Vietnam. I många familjer anses det viktigt att faders namn överlever till framtida generationer.

Enligt en opinionsundersökning baserad på 5 300 personer i åtta olika städer som publicerades i tidningen Tuoi Tre tidigare i år är 53 procent av vietnameserna kritiska till samkönade äktenskap.

Källor: Tuoitrenews.vn, Human Rights Watch

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria Tidningen