Samåka till en bättre värld | Fria Tidningen
  • Samåkning är ett exempel på kollaborativ ekonomi, menar grundaren av Skjutsgruppen Mattias Jägerskog.
Fria Tidningen

Samåka till en bättre värld

Allt fler samåker genom Skjutsgruppens hemsida som nu gjort det ännu enklare att skapa samåkningsgrupper även på landsbygden. Skjutsgruppen är föreningen som i sig blivit en folkrörelse vars mål är att ta vara på miljön, ekonomin och varandra.

– Samåkning gör att människor kommer närmare varandra, säger grundaren av Skjutsgruppen Mattias Jägerskog.

När jag ringer Mattias Jägerskog är han ute och eftermiddagspromenerar i sin hemstad Örebro. Han berättar att han brukar föreläsa om kollaborativ ekonomi – delandets ekonomi – när han precis går förbi en trädgård där någon ställt ut höstens överblivna frukt för att förbipasserande ska kunna ta sig ett äpple.

– Det är precis det här som är kollaborativ ekonomi, utbrister han.

Skjutsgruppen är en del av den kollaborativa ekonomin och gruppen är mer en rörelse än ett verktyg, betonar Mattias Jägerskog som grundade Skjutsgruppen för sju år sedan. Han säger att folkrörelsernas tid inte alls är över utan att de bara ändrat form. För det är deltagandet som är grejen också med Skjutsgruppen. Att precis som med lånepooler och gratisbutiker så är det här något vi skapar tillsammans. Och Skjutsgruppen har nått ut. I hela Sverige från Skåne till Norrbotten finns nu samåkningsgrupper och varje dag kommer det till flera. Samåkandet sprider sig som ett nät över landet och i dag samåker 50 000 personer genom hemsidan.

Ett nära samarbete mellan Skjutsgruppen och länsstyrelser i Örebro, Örnsköldsvik och Umeå har skapat satsningen på samåkning på Sveriges landsbygd. Dessa tre regioner har gått in med pengar men de verktyg som satsningen utmynnat i på Skjutsgruppens hemsida finns tillgängliga för alla i hela Sverige. Från kommuners perspektiv finns viljan att klara uppsatta miljömål och allt fler kommuner uppmanar nu till samåkning.

Att vi ska vara aktiva snarare än passiva deltagare är grundstommen i den kollaborativa ekonomin. Skjutsgruppen skapas utifrån de behov som finns och hemsidan är uppbyggd på allas deltagande. Finns det behov av en skjuts från Nora till Norrbotten? En fotbollsträningsskjuts varje vecka? En lördagshandlingsskjuts? Uttryck det eller erbjud det! Ersättning för bensin görs upp passagarare emellan.

Mattias Jägerskog kommer själv från en liten by i Hälsingland och vet hur viktigt det är med kollektivtrafik på landsbygden. Han menar att fördelarna med samåkning är skonandet av miljön, plånboken och att det också finns en viktig social aspekt.

– Människor kommer närmare varandra med Skjutsgruppen, man öppnar upp för grannar, vänners vänner och främlingar.

Att samåkandet kan bli en ursäkt att lägga ner redan hotad kollektivtrafik på landsbygden håller inte Mattias Jägerskog med om.

– Skjutsgruppen främjar alla miljövänliga sätt att resa och hemsidan ger också tips på den kollektivtrafik som går till den ort en söker på. Vi gillar kollektivtrafik av alla de slag, speciellt tåg, tåg är bäst! Men tyvärr finns det ju inte så många tåglinjer, säger Mattias Jägerskog.

Mattias Jägerskog samåker mycket själv kors och tvärs genom landet och håller sina föreläsningar om hur vi blir rikare genom att dela och delta i den kollaborativa ekonomin;

– Vi lever i en tid när vi hela tiden hör att vi bör vara rädda för varandra och stänga till om oss. Jag tycker att den här rörelsen i praktiskt agerande visar på att man kan göra precis tvärtom.

Rekommenderade artiklar

Lär dig mer om menscykeln

Visste du att det finns naturliga och gratis alternativ i preventivdjungeln som anses vara lika säkra som p-pillret? Fria Tidningen tipsar om några metoder.

Ett drömsamhälle för en månad

En festival som bygger på allas deltagande där allt är frivilligt och donationsbaserat. Fria Tidningens skribent Elin Lindman berättar om World Rainbow i Ungern.

Gör ditt hem miljösnällt

Du kan själv vara den förändring du vill se i världen. Ett sätt är att se över ditt eget hem för att göra det så miljövänligt som möjligt.

© 2019 Fria Tidningen