Två år efter att Colorado och Washington blev de första amerikanska delstaterna att rösta igenom en legalisering av cannabis hålls folkomröstningar i ytterligare två delstater och i huvudstaden Washington, D.C. i samband med kongressvalet på tisdag.

Omröstningarna sker samtidigt som stödet för en legalisering för första gången är större än motståndet. Enligt en CNN/OCR-undersökning från i januari i år är 55 procent för en legalisering och 44 emot, jämfört med 43 för och 49 emot år 2012. Resultatet är i linje med en stadigt ökande trend sedan år 1990 då endast 16 procent var för en legalisering.

Traditionellt har demokrater varit mer positivt inställda till en legalisering än republikaner, men i takt med att de mer drogvänliga libertarianerna fått ett större inflytande inom det republikanska partiet har motståndet från partiets konservativa bas urholkats.

Debatten har på senare år skiftat från individens rätt att bruka till att handla om överfulla fängelser, ansträngda polisresurser, rasprofilering och tomma delstatskassor.

Även den ekonomiska vågskålen har börjat tippa över till cannabisförespråkarnas fördel. Från att ha varit en gräsrotsrörelse bestående mestadels av brukare och ideella organisationer utan ekonomiska muskler är det i dag legaliseringsidkarna som är tungviktarna.

I Oregon har ja-sidan samlat in över 25 gånger mer pengar än nej-sidan och i Alaska 9 gånger så mycket, uppger New York Times. I Oregon lägger ja-sidan nästan två miljoner dollar på reklam jämfört med nej-sidans knappa 10 000 dollar.

En stor del av pengarna kommer från nationella lobbyorganisationer såsom Marijuana Policy Project som har bidragit med 84 procent av de 867 000 dollar som samlats in av ja-sidan i Alaska, och Drug Policy Alliance, DPA, en New York-baserad organisation som stöds av miljardären George Soros, som har stått för 35 procent av ja-sidan i Oregons budget.

Legaliseringsförespråkarna motiverar de stora summorna med att det behövs för att motverka åratal av vad de anser ha varit missledande information från myndigheter och drogmotståndare om riskerna med cannabisanvändning.

– Motståndarna har haft överhanden de senaste 50 åren, säger entreprenören Sir Richard Branson som sitter i DPA:s internationella hedersstyrelse, till New York Times.

– En storskalig fängelseindustri har byggts upp genom att låsa in folk för drogbruk, säger Branson, som tillsammans med bland andra FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan och flera före detta latinamerikanska presidenter driver en internationell legaliseringskampanj med syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten.

USA har flest fängslade medborgare per capita i hela världen och varje år grips 750 000 personer för marijuana-relaterade brott, varav 650 000 för innehav, enligt tidningen Huffington Post. Upprätthållandet av förbudet uppskattas årligen kosta 10 miljarder dollar.

Legaliseringen i Colorado och Washington trädde i kraft först i år och dess effekter har ännu inte utretts. Det man dock vet är att under årets första åtta månader drog Colorado in 45 miljoner dollar i skatter och avgifter. Det kan jämföras med en årlig intäkt på 40 miljoner dollar i alkoholskatter. Inkomsterna är dock lägre än förväntat då en stor del av marijuana fortfarande köps på den svarta marknaden där priserna är väsentligt lägre.

Men det är inte bara de krisande delstaterna som ser cannabisindustrin som en outforskad guldgruva. Allt fler privata investerare och företag försöker nu etablera sig i branschen.

– Detta handlar inte om att Alaskas invånare ska få röka på i sina hem, utan om kommersialiseringen och industrialiseringen av en hel industri, säger legaliseringsmotståndaren Charles Fedullo till New York Times.

Den växande cannabisindustrin väntas omsätta 10 miljarder dollar i USA inom fem år och analytiker tror att marknaden på sikt kan överstiga 110 miljarder dollar – fyra gånger cigarettindustrins omsättning. Detta enligt tyska Spiegel som har intervjuat investerare som hoppas på en utveckling likt IT-boomen på 1990-talet.

Om en legalisering röstas igenom i tisdagens folkomröstningar väntas ett tiotal andra delstater, inklusive New York och Kalifornien, följa efter med egna folkomröstningar och dekriminaliseringar. Än så länge råder ett federalt förbud, men ju fler stater som legaliserar cannabis desto svårare kommer det bli för de federala myndigheterna att stå emot. President Barack Obama har redan öppnat för en dekriminalisering, men bedömare tror inte det blir aktuellt förrän efter valet 2016.

– Vi bör inte låsa in ungdomar eller enskilda användare på långa fängelsestraff när vissa av de som skriver de här lagarna förmodligen gjort samma sak, sa Obama i en uppmärksammad intervju med The New Yorker i våras.