Permakultur – hållbar modell för framtidens jordbruk | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Permakultur – hållbar modell för framtidens jordbruk

Utanför Västra Ämtervik i Värmland har ett nytt internationellt center för permakultur börjat växa fram. Idén med centret är att både ge kurser i permakultur och att producera mat för självhushållning och för den lokala marknaden.

– Permakultur handlar om att möta våra behov genom att arbeta med naturen, istället för mot den, säger Richard Perkins som driver Ridgedale Permaculture tillsammans med Yohanna Amselem.

Genom att förstå och dra nytta av hur naturen samverkar menar han att vi tjänar både tid och pengar, samtidigt som man återuppbygger naturens resurser och sluter kretslopp.

Både Richard och Yohanna har en gedigen erfarenhet av att arbeta med permakultur. För Richards Perkins började det för ungefär femton år sedan. Han hade då precis avslutat en utbildning i ekologisk odling i England, men insåg att han efter utbildningen fortfarande hade fler frågor än svar. Han reste till Australien där han började intressera sig för alternativa metoder och fastnade för permakultur. Sedan dess har han varit med och utvecklat permakulturprojekt i ett dussin länder och varit ledare för ett trettiotal kurser.

Yohanna Amselem har under de senaste fyra åren varit engagerad i omställningsinitiativ runt Gnesta, där hon även har startat en kooperativ lanthandel. Hon har en examen i trädgårdsdesign och hälsa från Gävles universitet.

Planerna på att starta ett permakulturcenter började förra året då de köpte en jordbruksfastighet på tio hektar. Platsen har planerats enligt permakulturprinciper i en helomfattande design. Årets stora satsning har varit planteringen av fyratusen fruktträd och bärbuskar. Nyplanterade rader böljar fram över åkermarken och mellan raderna är det betesmark. Formerna kommer av ett designsystem kallat Keyline Design och går ut på att utifrån vattnets flöde genom landskapets naturliga former maximera utnyttjandet av regnvatten.

Så kallade skogsträdgårdar och perenna planteringar är vanligt förekommande inom permakultur, men Yohanna Amselem vill också lyfta fram djurhållningen som en viktig del. Redan i år har de skaffat kor, getter, får, höns, kycklingar och ankor. Hönsen bor i ett mobilt hönshus och sprätter runt i kornas gödsel ute på bete.

– Vi har flyttbara hagar vilket har flera fördelar. Bland annat kan vi styra hur djuren betar och undvika överbetning medan gödslet och trampningen fördelas jämnt. På så sätt ökar betesmarkens produktivitet. Inte minst bidrar ökad rotmassa till att organisk material binds i marken, betesmark kan var en riktig kolsänka, säger Yohanna.

Kurserna på gården är dels en två veckors grundkurs med mycket teori och dels en möjlighet att förlänga i åtta veckor till en med mer praktik. Alla deltar i gårdens dagliga rutiner med allt vad det innebär av djurskötsel, mjölkning, bevattning och övriga säsongsbetonade sysslor som sådder, plantering och kompostering. Tillfälliga projekt växer fram ur gårdens verkliga behov och innebär ofta byggen, problemlösning och design. Olika studieblock täcker skogsträdgårdar, jord, mikroorganimer, regenerativ ekonomi och mycket annat som både hör till och inte hör till permakulturens vanliga innehåll. Några särskilda förkunskaper om permakultur krävs inte utan kurserna är upplagda så att de ska kunna passa även de som är nybörjare på permakultur och jordbruk.

Även om många miljöentusiaster ser permakultur som den mest hållbara modellen för framtida jordbruk har den också fått en del kritik. Bland annat för att vara för ovetenskaplig och för att inte ge lika höga avkastningar som konventionella odlingar. Yohanna Amselem menar att permakultur ofta misstas för en rad metoder medan det egentligen är ett designverktyg som tar sin grund i erkännandet av människans delaktighet i ekosystemet.

– När man vanligtvis talar om avkastning är det ofta från ett ensidigt och kortsiktigt perspektiv där det enorma värdet av ekosystemtjänster eller den verkliga kostnaden för ej förnyelsebar energi inte vägs in. Själv är jag övertygad om att perenna och mångfaldiga system har stora ekologiska, sociala och ekonomiska vinster ur ett helhetsperspektiv.

Fakta: 

Permakultur

En form av ekologisk design som formades i Australien på 1970-talet. Centralt för permakultur är att låta olika grödor samverka och dra fördel av varandra.

Andra viktiga delar inom permakulturen är tillvaratagande av regnvatten och täckodlingar.

Permakultur har också starka kopplingar till omställningsrörelsen som bland annat handlar om hur vi ska ställa om till en värld där vi är mindre beroende av olja.

Rekommenderade artiklar

Lär dig mer om menscykeln

Visste du att det finns naturliga och gratis alternativ i preventivdjungeln som anses vara lika säkra som p-pillret? Fria Tidningen tipsar om några metoder.

© 2019 Fria Tidningen