Han granskar livet längs arbetslinjen | Fria Tidningen
  • I sin nya bok Ofärdsland träffar Kent Werne allt från sjuka och arbetslösa till arbetsförmedlare.
Fria Tidningen

Han granskar livet längs arbetslinjen

En medveten politik ligger bakom försämringarna i välfärden. Målet är att skapa en låglönemarknad enligt amerikansk modell, menar Kent Werne.

I sin nya bok Ofärdsland har journalisten Kent Werne träffat sjuka och arbetslösa över landet för att lyfta fram verkligheten bakom arbetslinjen. Forskning och statistik kompletterar bilden av ett krackelerat välfärdsbygge. Det handlar om inget mindre än en borgerlig revolution som alliansen har genomfört på kort tid.

– Det är tydligt att Sverige under alliansens åtta år har omvandlats i riktning mot en mer liberalkonservativ välfärdsmodell, säger Kent Werne. Trygghetssystemen har blivit en lägsta grundtrygghet snarare än en inkomsttrygghet som tidigare. Det är ett stort systemskifte. Det har skrivits en hel del om utförsäkrade och Fas 3 men det framstod som enstaka händelser, eller olycksfall i arbetet i alliansens politik. Jag ville koppla samman exemplen och se den större bilden.

Den bild som framträder i boken är att denna helomvändning lett till en växande ”ofärd”, som Kent Werne kallar det. Ökad fattigdom och ojämlikhet har följt i spåren av nedskärningar inom a-kassa och sjukförsäkring. Dessutom har tiotusentals utförsäkrats, samtidigt som det har blivit svårare att få försörjningsstöd. Kent Werne använder begreppet försäkringslöshet i boken.

– Ingen vet exakt hur många, men i runda slängar runt 200 000 personer lever utanför det alliansen kallar utanförskapet: på familjen, på sina barn eller på välgörenhet som matkassar via facebook.

I boken utgår Kent Werne från alliansens löfte att ”bryta utanförskapet”. Men utanförskapet är ett retoriskt begrepp som alliansen använder för att motivera sitt systemskifte, menar Werne. Begreppet är ideologiskt och stöds inte av forskningen.

– Alla som får ersättningar från trygghetssystemen anses höra till utanförskapet. Det betyder att om man bantar ersättningarna så minskar per automatik utanförskapet, men utan att arbetslösheten behöver minska. Det är en så märklig logik att den är svår att förhålla sig till. Med den definitionen har ju ett samhälle utan trygghetssystem inget utanförskap, säger Kent Werne och skrattar.

Det kan tyckas verklighetsfrämmande att basera en politik på ett begrepp utan konkret definition, men det finns en logik.

– För liberalkonservativa är socialförsäkringar – de kallar det bidrag – inget som avhjälper fattigdom, eller är bra för samhället, utan något som skapar och upprätthåller arbetslöshet. Ur det perspektivet blir lösningen att ta bort bidragen och sänka ersättningarna med hopp om att folk tar sig i kragen. Arbetsmoral är något som måste inympas.

Nedskärningarna inom a-kassa och sjukförsäkring har pågått en tid, men verkligheten överraskade även Kent Werne.

– Den som blir sjuk eller arbetslös har det oerhört mycket sämre i dag än för tio år sen. Jag hade inte insett hur mycket sämre människor fått det. Jag förvånades till exempel över att en genomsnittlig löntagare som blir arbetslös får ut knappt hälften i a-kassa mot tidigare.

Ändå är retoriken tvärtom, alliansen påstår att välfärden är intakt?

– Man säger inte försämring, man säger att man gjort det ”mer lönsamt att arbeta” eller att vi har ”återupprättat arbetslinjen”. Man använder olika buzzwords som kan innebära vad som helst. Men man har ökat skillnaderna mellan de som har jobb och de som är arbetslösa. Det har man gjort eftersom det antas öka utbudet av arbetskraft, vilket skapar en hårdnande konkurrens om jobben, vilket i sin tur sätter press på lönerna, och då antas jobben bli fler. Genom skattereduktioner som hushållsnära tjänster och sänkt restaurangmoms försöker man visserligen också stimulera efterfrågan på arbetskraft, men det man skapar är låglönejobb. På det här sättet driver man fram en låglönemarknad som inte funnits i samma utsträckning förut.

Svaret på det brukar vara att det är bättre än att de här jobben utförs svart?

– Det är inte så enkelt att svarta jobb har blivit vita. Det har skapats fler låglönejobb inom service och restaurang. Det är intressant att man ser det som framtiden för Sverige, att det är den typen av jobb vi har att se fram emot. Man har helt gett upp ambitionen att erbjuda arbetsmarknadsutbildning och kompetenshöjning. Det vi ser är en nedgradering av arbetskraftens kompetens.

Kent Werne har tidigare skrivit en bok om USA efter krisen. Han menar att Sverige med Reinfeldt och Borg har närmat sig den amerikanska modellen.

– Där finns många underbetalda jobb och många är working poor så de måste ta ett till jobb eller söka det lilla bidrag man kan få från det offentliga. Det är den utvecklingen vi går mot och det är helt medvetet. Anders Borg har följt råden från nationalekonomer som Lars Calmfors till punkt och pricka.

Förutom att varna för den utvecklingen vill Werne påminna om att vem som helst kan bli påkörd av en buss eller få cancer.

– Jag vill visa de som drabbats av arbetslöshet eller sjukdom att det inte är deras eget fel, säger Kent Werne. Många känner skuld och skam, men det handlar om en större samhällsförändring. Den politik som ligger bakom försämringarna i trygghetssystemen är medvetet genomförd.

Fakta: 

Kent Werne

• Journalist och författare, född 1978 och bosatt i Sundbyberg.

• Aktuell med boken Ofärdsland – livet längs arbetslinjen, om hur delar av välfärden nedmonterats under alliansen.

• Är även aktuell som redaktör för antologin Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden. Har tidigare skrivit om bostadsmarknaden i Du sköna nya hem (2010) och det krisande USA i Amerikansk höst (2012).

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria Tidningen