• Vesa Loitto, forskningsingenjör vid Linköpings universitet, kommer på söndagens seminarium att presentera sin forskning om att automatisera upptäckt av cellförändringar i odlingar av mänskliga celler.
Fria Tidningen

”Forskningen skulle bli säkrare utan djurförsök”

Det blir både säkrare och billigare om vi kan komma från djurförsök – det menar organisationen Forska utan djurförsök som firar sin 50-årsdag med ett seminarium i Linköping på söndag.

– Dels är det bättre att forska utan djurförsök ur ett djuretiskt perspektiv, och dels ur ett human-etiskt – djurförsök har stora begränsningar och läget håller på att bli mer och mer akut, säger Jan-Erik Strömberg, styrelseledamot i Forska utan djurförsök.

Djurfri forskning väcker oro hos en del: skulle det innebära en försämrad forskning kring läkemedel? Men Forska utan djurförsök menar tvärtom att forskningen skulle bli säkrare. Människor och andra djur är allt för olika varandra, vilket i dag leder till att 8 till 9 av 10 nya läkemedel dras tillbaka efter tester på människor eftersom de inte fungerar eller har allvarliga biverkningar som inte upptäckts i djurtesterna.

– Man kan säga att vi har blivit mästare på att bota möss, men inte nödvändigtvis människor. Det finns internationella fall som slutat i katastrof, säger Jan-Erik Strömberg och hänvisar bland annat till testerna av TGN1412, som skulle behandla kronisk lymfatisk leukemi och ledgångsreumatism, och testades på en försöksgrupp i Storbritannien.

– Trots att man kört igenom alla djurförsök enligt lagens regler fick människorna skador på inre organ.

Många har sett bilder på möss som injiceras eller kaniner som får vätskor insprutade i ögonen. Men hur ser djurfria metoder ut?

– Det kan vara cellodlingar i små plastkärl. Cellerna utsätts för olika preparat och så ser man hur de reagerar, säger Jan-Erik Strömberg.

– Det finns mer primitiva typer av cellodlingar, men det blir mer och mer avancerat och nu kan man bygga 3d-modeller, hela organ i princip. Ett känt fall är ett mushjärta och tanken är att man ska gå vidare till att tillverka mänskliga organ.

Andra typer av tester är mikrodialyser, där en försöksperson injiceras med en väldigt liten mängd av ett preparat, och matematiska modeller och datorsimuleringar.

I år firar Forska utan djurförsök 50 år och under dessa år har en hel del hänt. Vid starten 1964 var det fortfarande nytt att odla celler utanför en levande organism. För att visa dagens möjligheter inom forskningen ordnar organisationen ett seminarium i Linköping på söndag där en rad forskare som använder djurfria metoder berättar om sitt arbete.

Att byta ut alla djurförsök mot alternativa metoder är inte möjligt i dagsläget, menar Forska utan djurförsök, som dock ser det som ett långsiktigt möjligt mål. För att komma dit behövs mer forskning, vilket kräver ett traditionsbrott inom forskarvärlden och mer riktad finansiering.

– Staten gör väldigt lite för att stimulera den här typen av forskning. Varje år ger Vetenskapsrådet ut cirka fem miljarder kronor och bara 15 miljoner av dessa är öronmärkta för forskning utan djurförsök. Det borde vara en betydligt större andel, säger Jan-Erik Strömberg.

Något som driver på utvecklingen av alternativa metoder är dock företagens behov av billigare produktion. Många medicinska företag har redan i dag uteslutit djurförsök i delar av processen och använder istället robotiserade tester av cellodlingar.

– Och i EU:s direktiv om djurförsök från 2010 står det att målet för EU är att på sikt fasa ut alla djurförsök. Sverige är långt ifrån framkanten, säger Strömberg.

Fakta: 

Seminariet hålls på huvudbiblioteket i Linköping, söndag den 9 september kl 11–16. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu