”Viktigt att protestera mot Svenskarnas parti” | Fria Tidningen
Fria Tidningen

”Viktigt att protestera mot Svenskarnas parti”

Det vi kan lära från 20- och 30-talen är att det krävs både samhälleliga förändringar och fysiska protester för att hejda nazismen. Det berättar Håkan Blomqvist, docent i historia på Södertörns högskola – som anser det viktigt att värna om rätten till självförsvar.

– På 20-talet sa man från radikalt arbetarrörelsehåll att det gällde att förhindra att fascister och nazister kunde marschera fram utan att störas. Man tänkte att den dag det sker då kommer även småbourgeoisien att våga ansluta, men det gör de inte så länge det är kaos omkring nazisterna. Därför skulle nazisterna stoppas rent fysiskt.

Det berättar Håkan Blomqvist som är föreståndare för Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola och forskar om arbetarrörelsen, rasism och antisemitism. Han menar dock att en direktöversättning av 1920-talets taktik till 2010-tal blir en aning knackig. Folk i allmänhet står inte så nära Svenskarnas parti ideologiskt att de kommer att gå med i partiet om de demonstrerar ostört. Situationerna är olika. Då hade Europa precis genomgått ett blodigt världskrig, rasbiologiska tankar var en del av mainstreamsamhället och den parlamentariska demokratin var för många något nytt och osäkert. Men samtidigt finns likheter.

– Vi befinner oss i en period av ökade kriser, osäkerhet och nyfattigdom, där många människor är oroliga för sin utkomst och sin framtid, och i en period av nyväckt nationalism, säger Håkan Blomqvist.

Även om nazismen inte är någon massrörelse på samma sätt som på 30-talet, finns nu Sverigedemokraterna, Jobbik, Fremskrittspartiet och andra som på parlamentarisk väg banar väg för gatuvåldsinriktade nazistiska organisationer, genom att förflytta samtalet, menar han. En del menar att det är bäst att möta nazister med tystnad – att protester gör att fler får upp ögonen för dem och därefter ansluter. Men den taktiken tror inte Håkan Blomqvist på.

– Man måste uppmärksamma dem, bland annat polisiärt eftersom de är ett hot mot enskilda, mot till exempel invandrare och vänstermänniskor. Det har de varit i decennier, de har förstört möten och slagit ner folk på gatan.

Nazistattacken mot en antirasistisk demonstration i Kärrtorp den 15 december var dock en ”spelförändrare” på så sätt att den skedde inför öppen ridå och drabbade bredare, enligt Håkan Blomqvist.

Nu driver han den något kontroversiella åsikten att värna om självförsvaret. Han säger att det är ett bekymmer att den antirasistiska rörelsen, både på 30-talet och nu, inte är så kunniga inom ”fascismens bästa gren” – våldet – eftersom de flesta antirasister är våldsmotståndare.

Är lösningen då att möta nazismen med våld?

– Nej, men att man måste hålla ihop och försöka försvara sig mot nazister. Alla demokrater måste värna om nödvärnsrätten, det är inte konstigare än att idrottsorganisationer har egna ordningsvakter för att hindra huliganer från att storma planen.

– En sak måste man komma ihåg, som kan vara deprimerande, att fascismen i Europa egentligen aldrig besegrades ”på gatan”, den beväpnade nazismen segrade överallt. Det var först genom världskriget med 60 miljoner döda som nazismen krossades, säger han.

Men han pekar på ett undantag: även om rasideologiska tankegångar och nazistorganisationer verkade i Sverige blev nazismen aldrig en massrörelse som i andra europeiska länder, och de tog aldrig över makten. Här spelade uppbyggnaden av välfärdssamhället en stor roll.

– De stora reformerna i mitten av 1930-talet då arbetslösheten och fattigdomen minskade och folk fick det bättre drog undan mattan för nazismen. Nazisterna kunde inte, som i andra länder, göra anspråk på att vara välfärdsrörelse, för det anspråket hade arbetarrörelsen i första hand. En del säger då att vi inte ska protestera, utan bara värna om välfärden, men det tror jag är en farlig väg.

– Vi måste både värna om välfärden och skydda angrepp både mot ideal och mot levande människor. Kom den 30 augusti och protestera mot Svenskarnas parti, säger Håkan Blomqvist.

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria Tidningen