• Frågan om transpersoners rättigheter har länge ansetts varit försummad. Under den gångna Pride-veckan i Stockholm har frågan debatterats flitigt. Regeringen har nu tillsatt en utredning om att bland annat hets-lagstiftningen även ska inkludera transpersoner.
Fria Tidningen

Skyddet för transpersoner kan stärkas

Regeringen tillsätter en utredning för att se över om skyddet för transpersoner ska stärkas. Bland annat ska det övervägas om transpersoner ska inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp.

– Det är många av våra medlemmar som blir utsatta för hatbrott varje dag, berättar Alfie Martins, ordförande i Transföreningen FPES.

Diskussionen om vad som ska inkluderas inom ”hets mot folkgrupp” har förts länge. Hets mot folkgrupp är inte ett brott i sig, utan en regel som kan skärpa straffet om motivet varit hat. I dag innefattar regeln olika minoriteter och sedan 2002 även kategorin ”sexuell läggning”. Transpersoner är dock inte specifikt inskrivna, utan faller istället under kategorin ”annan liknande omständighet”, något många menar leder till färre anmälningar och även att kategorin heller inte används vid hatbrott mot transpersoner.

– I praktiken innebär det att det i dag juridiskt sett är helt okej att klottra hetsslogans eller skriva något illa om transpersoner. Att det inte är straffbart i dag är förskräckligt, säger Alfie Martins, ordförande i Transföreningen FPES, och menar att det är förvånansvärt att transpersoner inte är uttryckligt inskrivna.

– Det är många av våra medlemmar som blir utsatta för hatbrott varje dag. Frågan om transpersoner har förbisetts, säger Martins.

Men nu har alltså en utredning tillsatts för att titta på om hetsbrotts-lagen ska ändras. RFSL har drivit frågan i flera år och är positiva till utredningen.

– Partierna på den andra sidan har ju varit för detta, det är framför allt Moderaterna som varit mot. Jag antar att de andra allianspartierna nu tryckt på och det är därför de ändrat sig, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) menar att anledningen till att utredningen dröjt är att frågan om transpersoners rättigheter länge varit försummad.

– Det finns ett allmänt arv av att det inte pratas om transpersoner, även inom hbt-rörelsen. Även vi i Folkpartiet har inte tidigare talat om trans. Vi har slarvat med det här och nu ska vi ta tag i det.

År 2012 gjordes 5 518 anmälningar om hatbrott enligt Brottsförebyggande rådet, av dessa rörde 1 procent (40 anmälningar) transfobiska motiv. Men andelen drabbade är förmodligen långt fler enligt Alfie Martins.

– Tyvärr är anmälningsbenägenheten väldigt liten. Det finns en naturlig förklaring till det och det är att de flesta transpersoner inte är offentliga utan väldigt hemliga om detta. Anmäler de, blir de offentliga. Många gånger kommer det inte heller med i statistiken över hatbrott även om det anmäls eftersom det anmäls som exempelvis ”bara” misshandel.

Förutom att titta på om transpersoner bör tillhöra de grupper som omfattas av lagen om hets mot folkgrupp, ska även termerna när det gäller diskriminering och förolämpning ses över. Utredningen ska vara färdigställd och redovisas den 7 december 2015, men eftersom hetslagstiftningen omfattar grundlagsförändringar måste riksdagen fatta två beslut med likadant innehåll, med ett riksdagsval emellan. Detta innebär att ändringarna kan träda i kraft först 2018. Trots att ändringarna dröjer är Alfie Martins positiv inför framtiden.

– Det känns väldigt bra med veckan som gått och de debatter vi haft. Med tanke på den politiska enighet som finns upplever jag möjligheterna till att ändringen går igenom som stora.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu