Debatt


Arbetarpartiet
  • Valet av federalisten Jean-Claude Juncker som ordförande för kommissionen är ett tecken på att EU går mot ökad överstatlighet.
Fria Tidningen

Folkomrösta om EU-medlemskapet!

EU-projektet har ändrat form sedan Sverige gick med. Vi behöver en ny folkomröstning om medlemskapet, skriver två representanter för Arbetarpartiet.

Det viktigaste resultatet av valet till EU-parlamentet är det låga valdeltagandet i medlemsländerna. Precis som vid förra valet 2009 valde hela 57 procent att inte delta! Detta trots att EU-etablissemanget satsade miljoner euro och tusentals tv-timmar för att få medborgarna att gå till valurnorna. Det låga deltagandet innebär en legitimitetskris för hela EU-projektet.

Debatten efter valet har skylt över detta. Den har huvudsakligen handlat om framgångarna för de rasistiska och högerextremistiska partierna i Europa (och i viss mån om Fi nu kan komma in i riksdagen). Men den egentliga utvärderingen av EU-valet borde inte handla om resultatet för något enskilt parti – vars inflytande ändå är nästan försumbart – utan om den legitimitetskris som valet innebär för EU-projektet.

Den ekonomiska krisen 2008 har gjort att många europeiska medborgare har sett hur hänsynslöst EU:s olika institutioner har agerat mot länder som Grekland och Portugal. Den gemensamma valutan visade sig inte vara något skydd från ekonomiska problem, istället förvärrades krisen av euron. Arbetsgivare utnyttjar allt oftare den fria rörligheten för arbetskraft till att, via bemanningsföretag och låglönekonkurrens, åsidosätta kollektivavtal och arbetslagstiftning. I en rad länder finns i dag en utbredd kritik mot EU:s framtidsplaner.

Flera skäl talar för en ny folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet:

1. Dagens EU är inte detsamma som för 20 år sedan. I folkomröstningen 1994 vann ja-sidan en knapp seger. Men de senaste åren har EU tillskansat sig en överstatlig makt som inte ens EU-motståndarna trodde var möjlig. Lissabonfördraget innebar en stor förändring av EU. I fördraget står att EU-lagstiftning ska gå före nationell lagstiftning (även om undantag finns). I och med detta fördrag har EU också blivit en militär allians, med krav på att varje medlemsland ska ”förbättra sin militära kapacitet”. Fördraget innebar att flera EU-länder ansåg sig föranledda att folkomrösta. Dock inte Sverige. Krisen 2008 visade också att EU numera har makt att tvinga igenom sparprogram i medlemsländerna. I Grekland bröt sparåtgärderna till och med mot landets grundlag.

2. Framtidens EU tyder på än mer överstatlighet. EU-etablissemangets främsta prioritet är att rädda den krisande euron. Sedan vill starka krafter i Bryssel gå vidare mot en bankunion. EU-kommissionen har t o m föreslagit att EU ska få möjlighet att stoppa enskilda medlemsländers budgetar (och vissa vill på sikt se en utveckling mot en gemensam skattepolitik). Dessutom har fem EU-länder byggt upp en permanent militär styrka på (i dag) 60 000 soldater. Ledande makthavare som Angela Merkel vill att denna s k ”Eurokår” ska vidareutvecklas mot en EU-armé. Skandalöst nog har detta inte ens diskuterats offentligt i Sverige.

3. Grundlagsförändringen. Vid folkomröstningen 1994 var Sverige en självständig stat – som efter en folkomröstning anslöt sig till EU-samarbetet. Men oavsett utgången skulle självständigheten bevaras. På denna förutsättning vilade hela kampanjen inför folkomröstningen. Men sedan dess har det svenska EU-medlemskapet skrivits in i grundlagen. Även V och MP röstade för att skriva in EU-medlemskapet i grundlagen! Denna förändring av grundlagen innebär helt nya spelregler inför framtida beslut om ökad överstatlighet. Det låga valdeltagandet, i kombination med förändringen av grundlagen samt planerna på ytterligare överstatlighet, innebär att det demokratiska underskottet ökar än mer. Detta ökar även bristen på legitimitet för EU-projektet. Det är mot denna bakgrund som kravet på en ny folkomröstning ska ses.

Alternativet till EU är inte nationalism. Globaliseringen har flätat samman ländernas ekonomier. Varken massarbetslöshet eller miljökriser gör halt vid nationsgränserna. Det går inte att vrida utvecklingen bakåt, något som de rasistiska och högerpopulistiska partierna bygger sitt budskap på. Men detta innebär inte att medborgarna, eller fackföreningarna, måste acceptera EU-projektet som om detta vore bärare av någon ”internationalism”. Det var den s.k. trojkan (Europeiska Centralbanken, EU-kommissionen och Internationella valutafonden) som huvudsakligen skötte hanteringen av den svåraste ekonomiska krisen sedan 30-talet. Och till dessa institutioner sker inga folkliga val.

EU står för överstatlighet som byggs uppifrån och ned. Inte internationalism. Detta visades av de enorma ”bankgarantier” som utfärdades, även i Sverige. Några garantier för alla arbetslösa eller för de sociala trygghetssystemen utfärdades däremot inte. Det nödvändiga internationella samarbetet måste byggas nedifrån och upp. Gränsöverskridande fackliga avtal måste utgöra en central del av ett internationalistiskt alternativ till EU. En ny folkomröstning utgör en del av detta alternativ.

Bygget av en alternativ demokratisk struktur till EU måste påbörjas i dag. Ett internationalistiskt alternativ, där gränsöverskridande fackliga avtal spelar en central roll, utgör en nödvändighet om partier som anser sig stå ”till vänster” ska kunna återerövra initiativet i kampen mot EU-etablissemangets strävan mot överstatlighet på storbankernas villkor. Utan alternativ till EU kommer sannolikt rasisternas och högerextremisternas nationalism att fortsätta dominera EU-motståndet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu