”Det behövs en feministisk grupp i EU” | Fria Tidningen
Martin Holmquist

Fördjupning


EU-valet

  • ”Just nu går det bakåt för jämställdheten i Europa”, säger Maria Borgström (FI).
  • Representanter från de fyra feministiska partierna i EFPCB vid ett möte i München år 2012.
Fria Tidningen

”Det behövs en feministisk grupp i EU”

Tre feministiska partier hoppas ta klivet in i Europaparlamentet i årets val. Men vägen dit är brant och kantad med skrala partikassor och exkluderande valsystem.

– Det finns ett stort behov av en feministisk parlamentarisk grupp som lyfter jämställdhetsfrågor och frågor om öppenhet och tolerans i Europa, säger Maria Borgström, Feministiskt initiativs fjärdenamn i EU-valet.

Hon är ansvarig hos FI för ett internationellt samarbete med feministiska partier i Tyskland, Polen och Spanien som inleddes efter förra EU-valet. Syftet är att stärka varandra och dela erfarenheter, samt att på sikt bilda en gemensam grupp i EU-parlamentet. För att bilda en partigrupp krävs totalt 25 ledamöter från minst en fjärdedel av unionens 28 medlemsländer.

I dag har inget av partierna en plats vare sig i EU-parlamentet eller de nationella parlamenten. En stor utmaning för småpartier är att ens kvalificera sig för att kandidera i valen, något som i många länder kräver tusentals signaturer.

– De som skriver på måste lämna ut sina personuppgifter, något som inte är helt självklart med tanke på att det inte är okontroversiellt att komma ut som feminist i dagens Europa. Vi såg ju vad som hände med nazistattacken i Malmö nyligen. Det kan vara väldigt farligt att vara feminist i ett sådant här intolerant samhälle, säger Maria Borgström.

– Samtidigt som småpartierna stängs ute är de som har mest makt i unionen, EU-kommissionen, icke förtroendevalda och består av en majoritet vita medelklassmän.

I EU-parlamentet är enbart 36 procent av ledamöterna kvinnor, vilket är något högre än snittet på 27 procent i nationella parlament i Europa.

– Just nu går det bakåt för jämställdheten i Europa. Vi har till exempel en hälsokommissionär, Tonio Borg från Malta, som är motståndare till abort och skilsmässor, är mot asylrätt och förnekar att homosexualitet ens existerar. Han är vald av parlamentet vilket visar på hur det finns en kultur både inom parlamentet och i kommissionen som är direkt homohatande, kvinnoförtryckande och rasistisk, säger Maria Borgström.

De feministiska partierna har enats om ett gemensamt program på 14 politiska områden.

– Våra punkter, som att ha köns-, trans- och intersexperspektiv på asylrätten, är självklara feministiska frågor, men de är inte alls självklara i de andra parlamentariska grupperna, säger Maria Borgström.

Även om det ser väldigt tufft ut för de feministiska partierna att ta sig in så måste de kämpa in i det sista, menar hon.

– EU-valet är speciellt. Som vi har sett förut kan mycket hända på slutet. Det är inte samma blockpolitik eller samma rösttraditioner som i nationella val.

I Sverige har småpartier som Junilistan och Piratpartiet skrällt i EU-parlamentsvalet med 14,5 procent (2004) respektive 7,1 procent (2009).

Maria Borgström tror att Feministiskt initiativ kan lyckas med sitt mål att få 3 av Sveriges 20 platser i EU-parlamentet – något som krävde 13 procent av rösterna i förra valet.

– Om vi kommer in i parlamentet så kommer vi inte bara profilera Sverige, vi ser oss som representanter för alla feminister i Europa.

Fakta: 

14 feministiska punkter

Samarbetsorganet European Feminist Parties Coordination Board, EFPCB, bildades år 2010 av svenska Feministiskt initiativ, tyska Feministische Partei Die Fraun, polska Partia Kobiet och spanska Iniciativa Feminista.

År 2011 enades partierna på 14 politiska områden:

  1. Kvinnors säkerhet och ett slut på mäns våld mot kvinnor
  2. Jämställda löner
  3. Ett avskaffande av sexuell exploatering
  4. Individualiserad föräldraförsäkring
  5. Individualiserad socialförsäkring
  6. Kvinnors självbestämmande över sina kroppar och sin reproduktion
  7. Pacifism ­– en antimilitaristisk inställning till konflikter
  8. Religionsfrihet och en sekulär stat
  9. Jämställdhet i media och motverka sexistisk reklam
  10. Människors behov framför kapitalistiska målsättningar
  11. Jämställdhet i all politiskt, ekonomiskt och socialt deltagande
  12. Stöd till ensamstående föräldrar
  13. Ett jämställt utbildningssystem
  14. Rätten till en fri sexualitet

Läs också:

ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria Tidningen