Biodlingens metoder är en del av problemet | Fria Tidningen

Debatt


Stefan Breitholtz
  • Den moderna biodlingens metoder innebär skadliga ingrepp i binans naturliga liv, skriver debattören.
Fria Tidningen

Biodlingens metoder är en del av problemet

Människans ingrepp i binas naturliga liv är en viktig orsak till den omtalade bidöden, skriver Stefan Breitholtz i en kommentar till förra veckans reportage om Bibanken.

Äntligen togs biodling upp i Fria Tidningen! Svensk livsmedelsförsörjning och dess produktionsförhållanden har länge debatterats: Kemikalier i mat, konstgödning, besprutningar, utsläpp, överfiskning, fiskdöd, gris- och kycklinguppfödning. Orsakerna till biodlingens problem tillskrivs besprutningar, utarmning av biologisk mångfald, monokultur och så vidare. Biodlaren ses som offret snarare än bina.

Artikeln missar dock att en av de största orsakerna till binas problem är själva metoderna i biodlingen, och människans för stora ingrepp i och brist på tillit till binas naturliga liv.

Sedan 1950 har antalet honungsbin i världen halverats. De är helt enkelt utrotningshotade om nuvarande utveckling fortsätter. Följderna blir katastrofala. 76 procnet av allt vi äter är pollinerat av bin och 84 procnet av grödorna. I över hälften av EU:s 28 länder är det stor brist på pollinering.

Vetenskapsmän och myndigheter understödde under 1900-talets första hälft den kommersialisering av biodlingen som skapat en obalans i bisamhällena som nu svår att rätta till. Vetenskapsmän upptäckte att man kunde massproducera drottningar och skicka med post över stora avstånd. De lokalt, sedan årtusenden, anpassade bina försvann alltmer och den genetiska bredden likaså. Ägg avsedda att bli arbetsbin manipulerades att bli drottningar genom omlarvning och dagens drottningodling började omkring 1910. Binas naturliga reproduktion sattes ur spel. Man har till och med i stor utsträckning lyckats avla bort driften att svärma, förutsättningen för naturlig reproduktion.

Införandet av ramar gjorde det alltför bekvämt att gå in i kuporna. Färdiga vaxmellanväggar hindrar bina att bygga egna vaxkakor där de har kontroll över värme, ventilation och mikrobiologisk inre miljö, det vill säga sitt eget immunförsvar. Återanvänt vax och transporter av drottningar med följebin gjorde att bisjukdomar som yngelröta spred sig. Skadedjur fick fäste med efterföljande virus/bakterieangrepp. Så fort en plåga något så när bemästrats kommer en ny med ökad intensitet. Idag har vi varroa destructor och medföljande virus, dessutom CCD som vetenskapsmännen inte kan förklara eller åtgärda.

Under samma period ersattes binas naturliga föda honung med socker när bina invintrades och stödfodrades. Idag används i Sverige i snitt 18 kg socker för att få fram i snitt 18 kg honung per kupa. Sockerpriset är subventionerat eller importerat från länder där det producerats av storbolag som köpt upp lokalbefolkningens jordbruksmark och hindrar deras livsmedelsförsörjning. Sockret har producerats, raffinerats och transporterats med åtgång av åtskilliga ton koldioxid, allt på grund av felaktig tull/prissättning.

Forskare vid Lunds Universitet, Dr Tobias Olofsson och Dr Alejandra Vasquez, har nyligen med hjälp av fotografen Lennart Nilsson konstaterat att det i den omogna honungen finns 13 olika mjölksyrebakterier, vilka påverkas starkt av sockerdieten och sätter ner binas immunförsvar. Socker har inte samma PH-värde. Honung innehåller allt det bina behöver, som mineraler och bakteriehämmande ämnen i rätt proportion.

De svenska forskarna Ingmar Fries och Kerstin Ebbersten hävdar att den genetiska bredden är för liten. Detta förhindrar att bina själva klarar ut plågoandar som varroakvalstret, vilket de bevisligen annars skulle kunna göra. Ebbersten undrar om det egentligen går att bedriva drottningavel.

En ond cirkel har uppstått. De flesta biodlare med en ekonomisk vinning av sin biodling varken kan eller vill ändra på situationen utan tvång eller stöd. Situationen liknar den i svensk jordbruksnäring där man försvarar gjorda investeringar och inte kan gå över till ett mer naturligt jordbruk, trots att Östersjön håller på att dö.

Sveriges Biodlares Riksförening (SBR) är dotterförening till LRF och har en monopolställning inom utbildning och lobbyverksamhet mot politiker och forskningsanslag, och måste få en annan inriktning. Det krävs många nya medvetna småskaliga biodlare utan större vinstintresse, som inser den allvarliga situation hela vår livsmedelsförsörjning står inför.

Biodling är vansinnigt intressant och en liten insats gör en avgörande skillnad. Man kan bygga kupor själv och behöver inga dyra prylar.

För en hållbar framtida biodling, säkrad pollinering och livsmedelsförsörjning krävs:

  • Skatt på socker precis som på tobak och sprit.
  • Successiv övergång till naturlig reproduktion, binas egna vaxbygge, stödfodring med honung.
  • Förbud mot vaxmellanväggar.
  • Lokalt anpassade bin med större genetisk bredd och bättre immunförsvar. Inga ”bi-broilers”.
  • Succesiv nedtrappning av parningsstationernas betydelse.
  • Lägre honungsskörd per billigare kupa, men mindre arbetsinsats.
  • Långsiktiga lokala planer för omställning till kemikaliefri varroabekämpning.
  • Lagändring om varroabekämpning.
  • Stöd till forskning om alternativ till konventionell biodling t.ex. Biodynamisk biodling, Warrébiodling och TBH-biodling.
  • Bidrag till hobbybiodlare á la Bibanken, men med alternativa biodlingsmetoder.
  • Omställning med en blandning av statliga regler och frivilliga initiativ.
  • Tillit till binas egna förmågor och minskade manipulationer från biodlaren.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria Tidningen