Väckelsemöte för tillbedjare av arbetslinjen | Fria Tidningen
Birger Schlaug

Inledare


Birger Schlaug
  • Fredrik Reinfeldt som pastor i arbetslinjens kyrka.
Fria Tidningen

Väckelsemöte för tillbedjare av arbetslinjen

Den automatiska biltvätten är enligt Reinfeldts logik ett hot mot välfärden, skriver Birger Schlaug efter moderaternas Sverigedagar.

Moderaterna lever på hoppet. Kan man säga. Det var i alla fall Fredrik Reinfeldts hopp som blev minnet av partiets Sverigedagar.

Ett långt tal av moderatledaren avslutades med uppmaningen till alla de 2802 deltagarna att hoppa när han räknat till tre. Församlingsmedlemmarna hoppade. Allt medan ledaren utropade: ”Känner ni kraften??? Nu hoppar hela Trollhättan! Nu hoppar hela Luleå!! Nu hoppar hela Oskarshamn!!!”

Hoppet skulle symbolisera arbetskraften. ”Vi tror på den, vi tror på arbetskraften!”, utbrast ledaren, likt en pastor i full aktion.

När vi som har en annan värdegrund kan meddela världen att vi tror på människan så meddelar den jourhavande statsministern att han tror på arbetskraft. Det gjorde slavägarna också.

Moderaterna har en förmåga att reducera människan till att bli något mycket mindre än hon är. Därför inledde Reinfeldt sitt tal med att vittna om sin tro på arbetskraft för att i mitten av talet bedyra att arbetskraften också har en annan uppgift: att konsumera. Vi ska alla få fler ”femkronor som studsar av vilja att köpa…” meddelades från talarstolen.

Den moderata linjen är tydlig: vi skall arbeta mer för att kunna producera mer så vi kan konsumera mer. Det är så vi skall hålla igång ekonomin. Det är så vi skall jaga fram ekonomisk tillväxt. Det är så vi skall upprätthålla det ekonomiska system som håller på att kväva planeten.

Det är så vi skall reducera oss själva till kuggar i ett ekonomistiskt hjul som snurrar allt fortare. Ett hjul från vilket den som ramlar av inte bara får skylla sig själv, utan dessutom skall bestraffas. Vilket i den moderata logiken innebär att den som är sjuk skall betala högre skatt än den som är frisk.

Robin Hood var en skurk i moderaternas ögon.

”Nyckeln är jobben”, slog Reinfeldt fast. ”Nyckeln är jobben, det är de arbetade timmarna som finansierar skolan och sjukvården, det är så det hänger ihop.” Vilket, med denna logik, innebär att varje arbetsmoment som människan blir befriad ifrån genom ny teknik är ett hot mot välfärden.

Den automatiska biltvätten är, enligt Reinfeldts logik, ett hot mot välfärden på samma sätt som de robotar som ersätter människan inom industrin.

Denna föreställning är emellertid bara giltig om man anser att det endast är den del av produktionen som rymmer arbetstid som skall beskattas. Det vill säga att människans arbetstid skall beskattas, medan robotens eller datorns produktion av varor och tjänster skall vara skattebefriade.

Istället för att ta vara på de fördelar som effektiviseringar och rationaliseringar ger oss så tvingas vi – om vi ska leva efter Reinfeldts tes – att alltid skapa mer arbete för att finansiera välfärden. Genom att beskatta hela produktionen, hela omsättningen, istället för arbetstid kan vi komma ur den fälla som Reinfeldt hävdar att vi måste leva våra liv i.

Vilka är drivkrafterna för oss människor? Den som lyssnade på statsministerns tal under moderaternas seans fick veta. Han var noga med det. Noga med att berätta: drivkraften är ökat konsumtionsutrymme. Inte mer fri tid, inte mer kultur, inte mer social närvaro, inte mer tid för barnen. Drivkraften är mer pengar. Mer konsumtionsutrymme. Den som väljer deltid är missanpassad.

Detta var budskapet från Sveriges statsminister år 2014. Som om han fullständigt glömt sitt budskap inför samma moderater för några år sedan. Det var då han frågade om livet verkligen blev bättre om vi konsumerade mer. Det var då han ifrågasatte om det verkligen är så att den som har mest prylar när han dör vinner.

Det var då han ägnade en tanke åt miljöpolitik, det var då han hade läst ett kort PM om klimatpolitiken.

Det vore sympatiskt om vi kunde hitta en rödgrön opposition som ifrågasätter Reinfelds världsbild. Det skulle ge en pirrande känsla av välbehag om vi skulle kunna hitta en rödgrön opposition som varit befriad från appar där den tilltänkta oppositionsledaren utropar något i stil med: ”Upp och hoppa, era lata jävlar, gör er plikt: arbeta och konsumera!”

Tyvärr är vi inte befriade från det.

Kanske är det för mycket begärt att det skall pirra av välbehag i en valrörelse. Men ändå gäller det att ha hopp. Hopp om att något större än den bisarra visionen om att skapa mer arbete. Hopp om en vision större än evig ekonomisk tillväxt. Hopp om att Fredrik Reinfeldt hoppat förgäves.

ANNONS

© 2021 Fria Tidningen