Klädföretag blickar mot Etiopien | Fria Tidningen
  • Samson Sesete arbetar för en av Etiopiens småskaliga tillverkare av sjalar och väskor. Lönen är 500–600 kronor i månaden, medan produkterna säljs för minst det dubbla.
Fria Tidningen

Klädföretag blickar mot Etiopien

På senare tid har några av världens största företag visat intresse för Etiopiens hundraåriga textilindustri. Dåliga förhållanden och ökande produktionskostnader i Asien uppges vara några skäl.

Textiltillverkaren Salem’s ligger ett stenkast från en hårt trafikerad väg i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Här arbetar 14 vävare, traditionellt kallade ”sheumanoch”, med tillverkning av sjalar och väskor som säljs både i en lokal butik och långt utanför landets gränser.

– Det är en tid av förändring, helt klart. Nu tillverkar vi produkter som våra mormödrar använder men också som våra döttrar kommer att använda och produkter som omvärlden vill ha, säger Salem Kassahun, Salem’s ägare.

I förra veckan skickade hon iväg 700 sjalar till London för försäljning i en butik som säljer designersjalar och accessoarer. Det var den andra ordern men hon hoppas att det kommer fler. Hon berättar att för fem år sedan var intresset för landets textilindustri inte särskilt stort. Men de senaste tre åren har förfrågningarna från utlandet ökat stadigt.

Större tillverkare i landet verkar dela hennes optimism. Fassil Tadese, vd för MAA Garment and Textiles med 1 500 anställda, säger att Etopien drar till sig fler inköpare till följd av ökad internationell uppmärksamhet.

Tesco, världens tredje största detaljhandelskedja, räknar med att under år 2014 och 2015 köpa produkter från Etiopien till ett värde av mellan 1,5 och 2 miljoner dollar, och 2016 och 2017 till ett värde av 11 miljoner dollar.

H&M, världens näst största modekedja, har också meddelat att klädföretaget ska etablera sig i Etiopien och att de ser goda möjligheter till produktion i Afrika söder om Sahara.

Trender och händelser på den globala arenan påverkar var stora internationella textilföretag etablerar sig. De dåliga förhållandena i många asiatiska fabriker har uppmärksammats det senaste året, särskilt efter raset vid textilfabriken Rana Plaza i Bangladesh i april förra året där 1 100 människor förlorade sina liv.

Samtidigt ökar produktionskostnaderna i Asien och löneökningarna överstiger inflationen. Våldet som präglat valet i Bangladesh under de senaste månaderna har påverkat textilindustrin, som är den näst största i världen efter Kina. Strejker bland textilarbetare påverkat leverantörer i Kambodja och ökat trycket på globala företag.

Etiopien har idag 60 klädfabriker och 15 textilfabriker i bruk och landet försöker skaffa sig en viktig position för världens klädindustri, enligt Tadesse Haile, landets industriminister.

Fassil från MAA Garment and Textiles ser ingen risk att utländska företag slår ut lokala tillverkare, utan menar att det finns utrymme för alla. Han menar att konkurrensen leder till effektiviseringar och tekniska förbättringar.

– Vi välkomnar investeringar från hela världen, säger han.

Internationella företag visar intresse för Etiopien för att inte enbart vara beroende av de asiatiska leverantörerna. Samtidigt hävdar utländska företag att de vill försäkra sig om att problem inte upprepas i Etiopien och att man tar hänsyn till etiska riktlinjer i produktionen.

– Det är viktigt för oss att kläderna tillverkas under goda förhållanden och att alla inom produktionen behandlas anständigt, säger Giles Bolton, Tescos chef för etisk handel.

Samson Sesete, 21 år, arbetar som vävare för Salem’s. Han berättar att arbetet är svårt och fysiskt krävande. Betalningen sker per plagg vilket gör att inkomsten varierar. En snabb vävare kan tjäna motsvarande 660 kronor i månaden medan en som arbetar långsammare kan tjäna 500 kronor i månaden.

Men att produkten sedan säljs för minst de dubbla är en källa till frustration. Salem’s ägare, Salem Kassahun, säger att hon diskuterat lönerna med vävarna och vet att de vill ha mer betalt.

– Men då skulle inte jag kunna sälja något, hävdar hon.

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria Tidningen