Svidande samhällskritik i Charlottenborg | Fria Tidningen
  • Inför döden är vi alla olika av Gerhard Nordström är en installation av tre olika begravningsvakor, där de döda avbildats med sina käraste objekt. På bilden adliga Madame Senora Donando (med mopsen Darling i en egen liten kista intill). De andra två föreställer juntaledaren Franco de Guerra samt lantarbetaren och tortyroffret Juan Perez.
  • Gerhard Nordström framför Banco di Santo Spirito på Charlottenborg, där han skildrar kyrkan som pengainstitution, jordägare och maktmissbrukare.
  • Nordströms allra senaste serie Nature Morte speglar miljöförstöring i döda jordar, avverkade skogar och landskap av sopor, som det här från Spillepengen i Malmö.
  • Serieinspirerad antirasistisk installation av Kerry James Marshall, som ser som sin uppgift att justera underrepresentationen av svarta i konsten.
Fria Tidningen

Svidande samhällskritik i Charlottenborg

För den som gillar skarp politisk konst i världsklass är Köpenhamn ett måste. Gerhard Nordström och Kerry James Marshall är två tunga samtidskommentatorer som nu ställer ut på Charlottenborg.

– Jag är egentligen bättre på att snickra än att måla, säger 89-årige Gerhard Nordström där han står framför Banco di Santo Spirito. Banken och törnekronan ingår i en av tre politiska serier som ingår i utställningen Makten och äran – våldet, pengarna.

I sviten ingår ett antal porträtt av katolska präster, uppradade som värsta maffiabossarna med bling och solglasögon i en svidande satir av kyrkans exploatering av ”det lönsamma lidandet”, som Nordström kallar det.

– Jag trodde verkligen det här var ett skämt när jag först kom till Vatikanen och fick se den verkliga Banco di Santo Spirito. Det är ingen kritik mot katolicismen, mot tron. Jag är ju själv uppvuxen som prästson, men det här handlar om pengar och makt. Att de fattiga ska ge till de rika.

I utställningen ingår installationen Inför döden är vi alla olika från slutet av sjuttiotalet. Den visar tydligt hur klasstillhörigheten fortsätter in i döden. Här finns också De antimilitära planscherna, en kryddad satir av folkskolans gamla undervisningsposters med starka budskap. Ett djurrättsperspektiv märks i verket Hängande kroppar som visar människans föraktfulla förhållande till naturen och synen på andra individer som konsumtionsvaror.

– Måleri är egentligen som en fotografisk exponering, men med längre exponeringstid, säger Gerhard Nordström och ler öppet.

Det är lätt att tappa tidsuppfattningen när man står och talar med Gerhard Nordström. Han är född 1925, vilket känns omtumlande. Han diskuterar rättvisefrågor, miljöförstöring och exploatering och uppvisar en ilska kombinerad med satirisk skärpa och verken för ibland tankarna till konstnärer som brittiska graffitisuperstjärnan Banksy.

Gerhard Nordström gick ut målarskolan i Malmö redan innan andra världskriget var slut och hade sin första soloutställning 1950. Hans genombrott kom med den så kallade Vietnam-sviten (ingår inte i utställningen på Charlottenborg), en rasande skildring av underbara skånska sommarlandskap som bakgrund till de brutala scenerna från massakern i My Lai den 16 mars 1968.

Men han lutar sig knappast mot historiska bedrifter. I den nya utställningen finns helt nya verk, det senaste daterat så sent som 2014. De nyaste målerierna i olja på masonit visar skövlade landskap, avverkade skogar, soptippar. Nature Morte, som rätt och slätt betyder ”stilleben” på franska, är verkligen en konfrontation med döda landskap i dubbel bemärkelse. Här har Nordström målat motiv bland annat från sophanteringsområdet Spillepengen i Malmö, där gamla kylskåp får en abstrakt, kubistisk form i en exponering av slöseriet med naturresurser.

– Jag försöker förklara mitt arbete med så få ord som möjligt. Här har jag faktiskt lyckats. Nature Morte är samhällets nota. Det mest angelägna just nu. Marknadskrafternas påverkan på vår miljö.

Utställningen är kurerad av Jacob Fabricius, som var chef för Malmö konsthall under fem år. Nu leder han utvecklingen på Charlottenborg, det danska kulturministeriets nya satsning på samtida konst i centrala Köpenhamn. Fabricius har haft ambitionen att ta Gerhard Nordström till Köpenhamnspubliken ända sedan en utställning med dennes Vietnam-svit i Malmö för tre år sedan.

– Det här är tidlösa verk, som lyfter frågor om makt och diskriminering. Det är lika aktuellt i dag som för tjugo år sedan, om inte mer i dag, säger Fabricius.

Att sätta ihop honom med Kerry James Marshall var ett sätt att låta två samtida konstnärer drivna av ideologiska motiv förstärka varandra och visa på konstens politiska kraft.

Även Marshall har en lång produktion bakom sig, om än inte riktigt lika lång som Nordströms. Painting and other stuff är den största retrospektiva utställningen av hans verk någonsin. Här samsas hans arbeten från tidigt 1970-tal och framåt i form av klassiska posters, videoinstallationer och måleri.

Förutom att han anses vara en av USA:s största bildkonstnärer i sin generation har Marshall gjort sig känd för att sätta afroamerikanska ansikten på konstkartan, både i form av porträtt och politiska serier som Garden party, där han skildrat segregerade förorter och miljonprogram i Chicago och Los Angeles.

– För mig är det en balans som måste skapas. Ett underskott som måste justeras. Det handlar om att måla in svarta amerikaner på sin rättmätiga plats i historien, säger Marshall.

Ett av hans mest kända verk Believed to be a portrait of David Walker är en målning av mannen som blev en nyckelperson i slaveriets avskaffande. Walker är målad i 1800-talsstil, även om porträttet faktiskt är målat 2009.

– När det finns lika många porträtt av svarta ansikten på museerna som vita ­– varken mer eller mindre – då kan jag börja fundera på att lägga ner penseln, säger Kerry James Marshall.

Fakta: 

Gerhard Nordström och Kerry James Marshall visas på Charlottenborg i Köpenhamn till och med 30 mars.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Stadens tysta förflyttningar

En rundvandring i Annika Erikssons utställning på Moderna museet i Malmö får Frias Gustav Haggren att ringa in frågor rörande om staden och vilka som får rum där.

© 2022 Fria Tidningen