–Vi måste börja ta hand om vårt matavfall mycket mer. Det är inte klokt som vi håller på idag, vi tar mycket mer från jorden än vi ger tillbaka och det fungerar inte i längden, säger Jenny Harlen som tillsammans med maken Bertil Olsson driver ME Gård och teknik AB i Säffle. De senaste sex åren har de ägnat sig åt att marknadsföra och sälja produkter relaterade till den speciella komposteringsmetoden.

Bokashi bygger på EM – effektiva mikroorganismer – och är en metod som uppfanns i Japan på 1980-talet. Den går ut på att koncentrera rätt typ av mikroorganismer – jästsvampar, mjölksyrebakterier och urbakterier – i en vätska som man sedan blandar med till exempel vetekli eller sågspån och sprider över matavfallet. När mikroorganismerna tillsätts startas en jäsningsprocess och avfallet bryts snabbt ner och kan sedan användas i rabatter eller odlingar.

– Det smarta är att hela processen kan göras inomhus under diskbänken och därmed funkar det även om man bor i lägenhet och har en koloniträdgård. Dessutom luktar det ingenting, säger Jenny Harlen.

– Hon menar också att Bokashi är ett väldigt miljövänligt sätt att kompostera på. Om man komposterar i stora högar som många gör så blir uppåt femtio procent växthusgaser, som metan och koldioxid. Men med bokashimetoden så binds kolet i jorden.

Detta påstående stöds också i en holländsk rapport om bokashimetoden som släpptes nyligen av Feed Innovation Services. I rapporten skriver forskarna bland annat att ”bokashi-metoden ger ett betydligt lägre koldioxidavtryck än en vanlig kompost”. De skriver också att bara 3,2 procent av det ursprungliga avfallet försvinner vid bokashikompostering, jämfört med 60,2 procent vid vanlig kompostering. I en vanlig kompost ligger medeltemperaturen på runt 60,5 grader, vilket gör att en stor del av avfallet förbränns. Bokashimetoden är i princip kall och därmed försvinner också mycket mindre av näringen.

Gunnar Eriksson som driver Kompost Center AB och har skrivit en bok om kompostering är dock inte helt övertygad om att bokashi är miljövänligare än annan kompostering.

– En välskött kompost ska inte producera någon metangas. Om du slarvar och det blir blött och illaluktande så kan metangaser släppas ut men inte annars, säger han.

Men likväl anser han att bokashi är en bra komplettering till vanlig kompostering och att den lämpar sig särskilt väl för de som vill kompostera även på vintern och har svårt att hålla värmen i en vanlig kompost.

Jenny Harlen berättar också att de effektiva mikroorganismerna även används på många andra sätt i olika delar av världen. På Nya Zeeland, där hon själv kommer ifrån, används det mycket inom jordbruket och i Australien är det vanligt att man använder EM för att rena vattendragen.

Hennes ambition är inte bara att lansera bokashimetoden utan också att väcka folks miljöintresse och få fler att leva mer hållbart.

– Vi är så vana vid att det är kemikalier i allting idag att vi har glömt att det finns biologiska lösningar. För många som börjar med bokashi blir det också ett naturligt steg att gå vidare och börja odla.