En mänsklig och solidarisk asylpolitik kräver mod | Fria Tidningen

Debatt


Anna Jörgensdotter och Ingrid Thyr
  • Landsomfattande demonstration för flyktingamnesti i maj 2005. Sveriges asylpolitik har havererat, skriver debattörerna.
Fria Tidningen

En mänsklig och solidarisk asylpolitik kräver mod

Politikerna måste göra allvar av frågan om människors lika värde utan ängslig anpassning till Sverigedemokraterna, skriver Anna Jörgensdotter och Ingrid Thyr från Asylkommittén Gävleborg och Asylrätt 2014 Gävle.

En ung man tog sitt liv på förvaret i Gävle natten mot måndagen den 17 februari. Det står på tidningens webbsida att han mått mycket dåligt men inte ansetts självmordsbenägen, varför han inte fått någon vård. Att sitta inlåst på förvaret i väntan på att skickas tillbaka till en plats varifrån man flytt – det kan inte finnas någon mer utsatt, desperat och kränkande situation. Att veta att man snart ska deporteras till en plats där ingenting finns för en (för att någon annan bestämt att det visst går att finnas där), hur kan det avkrävas en människa att behöva genomleva det?

Samma måndag försökte en ung kvinna, 22 år gammal, ta sitt liv, också på förvaret i Gävle. Hon står inför att avvisas som Dublinfall till Italien, där hon aldrig varit och inte känner någon. Hennes öde inbegriper bland annat ett tvångsgifte med en mycket äldre man. Istället för hjälp och stöd ska hon skickas iväg. Hon togs från sjukhuset direkt till häktet (iförd handklovar), ett vanligt tillvägagångsätt om risk för självmord föreligger. Deportationen kan ske när som helst. Hennes mamma finns också i Sverige och har tagit sig till Gävle, men fick på onsdagen inte besöka sin dotter (och dottern kunde inte ringa sin mamma eftersom mobiltelefonen enligt uppgifter tagits ifrån henne).

Det här är två av orimligt många exempel på att asylpolitiken inte fungerar, hur den förstör och dödar. Vem tar ansvar för det? (Och då avses inte personalen på förvaret som inte bestämt att människor ska frihetsberövas). Är förvaret en plats som verkligen går att motivera? Varför tas självmordsbenägna människor till häktet? Varför tillsyn och inte vård? Och vem följer upp vad som händer om den unga kvinnan skickas till Italien?

I allt det här ekar skillnaden mellan människa och människa, värde och värdelöshet. Vi har möjligheten att hjälpa. Kan vi inte det, då har vi förlorat essensen av att vara människa, samhälle, demokrati. Då går vi mot ökad främlingsfientlighet och rasism. Då går vi rätt in i mörkret, och den välfärd och trygghet vi älskar utmanas och urholkas. 

I en krönika i Aftonbladet på onsdagen jämför Ehsan Fadakar Sverige 2014 med det Sverige 1989 som tog emot honom och hans familj, och hjälpte dem komma in i samhället när de flytt från Iran. Han skriver: ”Vi behöver alla visa större mod innan det är för sent”. Vi önskar av politiker att på allvar lyfta frågan om asylrätt och människors lika värde och att göra det utan ängslig anpassning till Sverigedemokraterna, istället göra det från andra hållet, där antirasismen – innefattande en mänsklig och solidarisk asylpolitik – är självklar.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Fria Tidningen