• Hamnarbetarförbundet visar upp sin historia i tusentals bilder och dokument. "Solidaritet med Tilburys hamnarbetare", står det på banderollen.
  • Hårt arbete, 40-tal.
  • Hamn-4:ans 40-åriga historia handlar inte minst om människorna. På bilden: Kongo-Janne, 1970-tal.
  • Göteborgs hamn på 40-talet.
Fria Tidningen

Hamn-4:an dokumenterar kampen

Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg släpper ett digitalt arkiv med tusentals bilder och dokument från 100 år av facklig kamp. ”Vi har en plikt att ta tillvara på vår militanta tradition”, säger förtroendemannen Erik Helgeson.

Det var i samband med 40-årsjubileet 2012 som idén väcktes om att dokumentera den förhållandevis unga fackföreningens historia.

– Det låg drivor av material på fackexpeditionen i pärmar och lådor. Vi var tvungna att tag i det, skrattar Erik Helgeson, facklig förtroendeman för avdelning 4 i Göteborg.

Men det handlade förstås inte om att städa utan om att tillgängliggöra historien och visa upp det fackligt-politiska arbetet.

– Jag tror att det finns inspiration i historien. Arbetarhistoria är ganska eftersatt och inte så tillgängligt. Många barnbarn hör av sig och tycker att det är kul att kunna hitta farfar på kajen bland bilderna. Men det primära syftet är att stärka vår egen sammanhållning och förklara för nya medlemmar hur det blitt som det blitt, säger Helgeson på bred göteborgska.

– Vi har en plikt att ta tillvara på vår militanta tradition.

Arkivet består av tusentals bilder, dokument, filmer och ljudupptagningar. De flesta bilderna har ”tagits av gubbarna själva”, berättar Erik Helgeson. Det har faktiskt funnits en fotoklubb i Hamn-4:an. Materialet sträcker sig så långt som hundra år bakåt, men merparten är från slutet av sextiotalet, ett par år innan bildandet 1972 och framåt.

Så man kan följa ert bildande i materialet?

– Ja, det är tanken. Vi har försökt underlätta det jobbet med den tidslinje vi gjort. Man ska kunna sätta samman händelser och processer och placera dem tidsmässigt.

Föreningens historia hänger tätt ihop med utvecklingen inom fackföreningsrörelsen. Hamnarbetarförbundet bildades på grund av centraliseringen och byråkratiseringen av LO.

– Vår fackförening är modern på ett sätt men gammaldags på ett annat, säger Erik Helgeson. Vi ger medlemmarna beslutsrätt om att gå i konflikt, vi väljer själva våra förtroendevalda, de har arbetarlöner och så vidare. Det var så fackföreningar fungerade på 50-talet men sedan avvecklade LO det upplägget, ombudsmän började utses av förbundsstyrelserna och det bildades en ganska välavlönad elit längst upp. Vi hoppade av den utvecklingen.

Innan förbundet bildades var hamnarbetarna med i Transport. En sammanslagning av avdelningar i Norrland fick gubbarna att slå bakut.

– Norrlandskusten vägrade gå med på det, de hade ingen möjlighet att åka 20 mil för att vara med på ett möte. De såg det som första steget i att avveckla demokratin. Transport svarade med att utesluta 1 000 norrländska hamnarbetare.

Göteborg och Stockholm med flera hamnstäder gjorde då gemensam sak med norrlänningarna och bildade ett eget förbund utanför LO.

Kvinnorna är till stor del frånvarande på de närmare 11 000 bilderna. Men både könsbalansen och inställningen till kvinnor har förändrats under senare år. Av Hamn-4:ans 600 medlemmar är omkring 13 procent kvinnor.

– Jag tror att den första kvinnan började 1988 och det kom in flera under början av 90-talet, berättar Erik Helgeson. När kommunen införde en jämställdhetspolicy valde man medvetet att rekrytera fler kvinnor, det var bra. Kvinnor är en självklar del av arbetsplatsen i dag, men det var kontroversiellt ett tag.

Så vilken är den största historiska händelsen i Hamnarbetarförbundets historia? Erik Helgeson menar att det beror på vilken generation man tillhör.

– På 70-80-talet var det stora avtalsstrejker som lyfte löner och arbetsvillkor. I början av 70-talet var hamnarbetare ett av de farligaste yrkena i Sverige och det har vi lyckats ändra på. Men det jag tycker är störst är det internationella solidaritetsarbetet. Vi har tagit risker och gått före. När militärdiktaturen tog över i Chile blockerade vi fruktbåtar. Vi var tidigt ute i Sydafrikabojkotten och vi blockerade alla fartyg från Israel efter bordningen av Mavi Marmara 2010 när man sköt ihjäl tio personer. Vi verkar fortfarande i samma tradition och det är jag jävligt stolt över.

Fakta: 

Mer arbetarhistoria på nätet

• Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) i Flemingsberg dokumenterar den svenska arbetarrörelsens historia och har 120 000 titlar på olika språk, 5 000 arkiv från fackliga och politiska organisationer med mera. En del digitaliserat på http://digi-sok.arbark.se. På ARAB finns också Olof Palmes arkiv. På sajten olofpalme.org finns en del tal, artiklar, intervjuer, brev och filmer.

• På filmarkivet.se finns 184 filmer i kategorin ”Samhälle och politik”. Flera är producerade av arbetarrörelsen.

• Syndikalisterna har tillgängliggjort delar av sitt historiska material på sac.se. Sök under fliken ”Historik”.

• Motkraft.net är en portal för utomparlamentarisk vänster. Har sedan starten 1997 vuxit till något av ett arkiv för radikal aktivism. Här finns bland annat praktiska och teoretiska diskussioner kring arbete, arbetsvägran och autonom facklig-politisk kamp.

• Ett marxistarkiv finns på internationella marxists.org som har en svensk underavdelning. Ett annat marxistiskt arkiv återfinns på marxistarkiv.se som samlar äldre och nyare artiklar, dokument och böcker som rör ekonomi och historia.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Gatans paroller tappar mark

Första maj

Första maj-affischen lever vidare, men i skuggan av andra kommunikationsformer. Vi har talat med Vänsterpartiet, Syndikalisterna och Feministiskt initiativ om deras affischer och paroller inför första maj.

Fria Tidningen

Nu skrivs 80-talets ockupanthistoria

Boken Vårt 80-tal dokumenterar husockupationer och vänsteraktivism. "Nu skriver vi vår egen historia", säger Mandra Wabäck, redaktör.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu