Filippinerna fast i malström av skuld | Fria Tidningen
  • Strandade fartyg och raserade hus i Tacloban, snart två månader efter tyfonen Yolandas framfart över centrala Filippinerna.
  • FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och Filippinernas president Benigno Aquino har vädjat om 800 miljoner dollar i bistånd till återuppbyggnaden efter tyfonen Yolande. Men sedan stormen slog till har Filippinerna betalat mer än så i räntor och avbetalningar på gamla skulder.
  • En ung demonstrant förstör en oljemålning av Filippinernas diktator Ferdinand Marcos efter att presidentpalatset stormats av ilskna folkmassor den 25 februari 1986.
Fria Tidningen

Filippinerna fast i malström av skuld

Samtidigt som Filippinerna går med mössan i hand till rika länder för att be om katastrofhjälp efter tyfonen Yolande fortsätter landet pliktskyldigt att betala samma länder miljontals dollar dagligen – räntor på lån tagna av den väststödda diktatorn Ferdinand Marcos.

När Filippinernas president Benigno Aquino III före jul tillkännagav kostnaden för att bygga upp det som förstörts av stormen, väckte både den enorma summan – 8 miljarder dollar – och det faktum att en stor del av kostnaden ska täckas med hjälp av nya lån oro bland aktivister som länge kampanjat för att illegitima skulder ska skrivas av.

– Varje dollar av bistånd kommer att användas så effektivt och hållbart som möjligt, försäkrade Aquino under en presskonferens.

– Vår omedelbara uppgift är att se till att samhällena som reser sig igen gör så starkare, bättre och mer uthålliga än förut, sade han.

Men varje år betalar Filippinerna ut lika stora belopp till utländska långivare som de summor Aquino nu hoppas samla in i bistånd till återuppbyggnaden. Och eftersom filippinsk lag tvingar regeringen att prioritera avbetalningar på statsskulden framför alla andra utgifter, kan bistånd och nya lån för att bekosta återuppbyggnaden i värsta fall gå till avbetalningar på gamla lån.

Redan före stormen var statens utgifter för utbildning och sjukvård lägre i Filippinerna än i många jämförbara länder. Var femte filippinier lever i fattigdom och 15 miljoner av landets invånare lider av undernäring.

När skadornas omfattning efter stormen blev uppenbara skyndade sig Aquino till Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken, som båda utfärdade nödlån på 500 miljoner dollar var och flera mindre bidrag på 25 miljoner dollar. Men att återuppbyggnaden till stor del ska finansieras med lån – i ett land där 20 procent av statens utgifter går till avbetalningar och räntor – är problematiskt, menar Tim Jones från organisationen Jubilee Debt Campaign.

– Det är alltid en dålig idé och orättvist att svara på en katastrof genom att låna ut pengar.

FN:s klimatkonvention förbjuder klimatrelaterade investeringar som ökar ett lands skuld. Men regeln ignoreras i nödsituationer.

– Lånets logik, om det finns någon, är att pengarna som lånas ut kan betalas tillbaka. Det kan per definition inte hända när det handlar om återuppbyggnad. Det som sticker i ögonen än mer är att Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken presenterar pengarna de lånar ut som bistånd, säger Jones.

Fedinand Markos styrde Filippinerna mellana 1965 och 1986, och var en trogen allierad med väst i det kalla kriget. Han påstås ha stulit så mycket som 10 miljarder dollar under sitt 21 år långa styre, och lånade 9 miljarder dollar från IMF, Världsbanken och andra länders regeringar.

En av Marcos mest tveksamma affärer var ett antal lån från USA som var orönmärkta till bygget av ett kärnkraftverk på Baatan-halvön. Kärnkraftverket byggdes i ett jordbävningsdrabbat område, nära en vulkan, och kostade 2,3 miljarder dollar. Det har aldrig producerat så mycket som en watt elektricitet, men bidrog till att finansiera presidenthustrun Imelda Marcos ökända skosamling.

2008 röstade det filippinska parlamentet för att stoppa avbetalningarna på 11 lån som förklarades illegitima – ett beslut som revs upp av president Arroyo efter påtryckningar från IMF. När kongressen på nytt väckte frågan om illegitima lån tre år senare sparkades ordföranden för den ansvariga komittén snabbt av presidenten.

Varken Världsbanken eller Asisatiska utvecklingsbanken vill kommentera frågan om Filippinernas illegitima skulder. Världsbankens chefsekonom i Filippinerna, Rogier Van Den Brink, menar att landets omedelbara behov måste komma först.

– Det är avgörande att återuppbyggnaden inleds snabbt för att minimera de ekonomiska skadorna och framför allt minska folkets lidande, i synnerhet de fattiga och sårbara, säger Van Den Brink.

Men Tim Jones från Jubilee menar att det är en ekonomisk och moralisk skandal att Filippinerna betalar så mycket i avbetalningar och räntor.

– I synnerhet när landet drabbats av en kastatrof som påverkats av koldioxidutsläpp från världens rikaste länder, säger han.

Fakta: 

Ferdinand Marcos blev Filippinernas president 1965. Efter hand blev hans styre alltmer auktoritärt och korrupt, och politiska motståndare förföljdes eller mördades. Marcos stöddes av USA och skickade bland annat filippinska soldater för att strida i Vietnamkriget på supermaktens sida. Den 25 februari 1986 flydde Marcos landet efter ett folkligt uppror. Hans fru Imelda återvände till Filippinerna 1991 efter fem års exil på Hawaii, och sitter i dag i parlamentet.

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2019 Fria Tidningen