Fördjupning


Joakim Medin
Fria Tidningen

Näthatsgranskarna vill se sambanden

Förra veckans nyhet om näthatande toppolitiker inom Sverigedemokraterna gick få förbi. Bakom uppgifterna som ledde fram till avslöjandet i Expressen står journalistnätverket Researchgruppen. Joakim Medin har träffat några av frontfigurerna för ett samtal om näthat, granskande journalistik och antirasism.

Bakgrunden var nazistmordet på syndikalisten Björn Söderberg år 1999. Till tioårsminnet ville tidningen Arbetaren ha en artikel om tiden efteråt. Frilansskribenterna Mathias Wåg och Martin Fredriksson kunde genom att spåra Söderbergs mördare Hampus Hellekant på webbsidor visa hur han fortsatt att kartlägga och hota upplevda motståndare, efter fängelset. Arbetet gav mersmak och föreningen Researchgruppen bildades.

– Vi var ju intresserade av att gräva i extremhögern. Så det var de här hatiska nätmiljöerna redan från början, säger Mathias Wåg i dag.

Han möter upp på en tunnelbanestation i Stockholm, tillsammans med kollegorna Martin Fredriksson, My Vingren och Lovisa Sundman. De två sistnämnda kom med för ett år sedan, när man expanderade med fler duktiga grävare till projektinriktat arbete. My Vingren är skribent och debattör, med en bakgrund hos webbtidningen Feministiskt Perspektiv och skribentgruppen Genusfolket. Lovisa Sundman var tidigare med och startade upp det antirasistiska initiativet motargument.se. I dag består Researchgruppen av ett dussintal medarbetare, men från starten har det också funnits andra som har hjälpt till med småjobb och fotografering. Allting sker på ideell basis och föreningen går runt på donationer och vissa arvoden.

Martin Fredriksson står lutad mot en vägg i tunnelbanan, bläddrar på sin telefon och visar för My Vingren. Han har trakasserats och blivit uppringd sju gånger av en okänd person. Något man i dag kan få räkna med när man granskar extremhögern.

Syftet med deras arbete, menar de, är att göra vad dagens medieföretag inte har intresse, tid eller resurser för att göra.

– Det kan vara riskfyllda projekt, om man satsar mycket och det kanske inte blir något av det sedan. Det har inte medieföretag råd med, det är ingen vinstmaskin. Då underlättar det att vi gör det, säger Martin.

Men Researchgruppen ska inte därför betraktas som bara ett komplement till vad annan media gör, understryker han. Istället ser de sig själva som alternativ, som gräver bara om ämnen och perspektiv som de själva tycker är intressanta.

Mycket fokus ligger på den antirasistiska granskningen. Mathias och Martin har länge arbetat med research kring extremhögern, Mathias ända sedan 1995. Men de har också arbetat med ämnen som prostitutionshärvor, flyktinghistorier, dokumentation av hur näthatare rör sig mellan olika hjärtefrågor samt granskning av polisverksamhet. Mycket tid har också ägnats åt feministiska rörelser och hatdrevet mot dem och för att granska det har grävare och personer från feministiska kretsar knutits till olika arbetsprojekt för att utbyta information. Bland alla områden kan de se en röd tråd.

– Män. Vi granskar män. Vi gräver ju i ämnen som vi själva brinner för, det finns ett politiskt engagemang att jobba med saker som utgör fakta. Det är rasism, och kvinnohat, som består av män som utför det, säger My Vingren.

80 procent av landets mest aktiva näthatare är medelålders män. Det är uppgifter från Researchgruppens senaste publicerade grävjobb, avslöjandet i Expressen den 10 november om att några av de mest aktiva kommentatorerna på högerextrema nyhetssajter också är högt uppsatta politiker i Sverigedemokraterna. Bland 1500 anonyma toppkommentatorer på fem sajter gick det att säkerställa identiteten på 406 personer. Av dessa, de mest aktiva skribenterna på rasistiska hatsidor, var fyra av fem personer män och oftast i åldern 50-59 år.

Det jobbet har tagit ett helt år i anspråk. På grund av den enorma datamängden fick gruppen anställa Mathias på heltid under sex veckor för att sammanställa projektet. Men det behövdes för att få ett bättre helhetsgrepp om ämnet, menar han.

– I tidningsartiklar blir det ofta bara fokus vid ett tillfälle, om ett fenomen. Vi vill titta på det som inte syns i första hand och vilka kontakter som knyts. Men också försöka förstå den ideologiska rörelsen i det, teorierna och vilka aktörerna är som sprider dem.

Researchgruppens ambition är att ta sig an omfattande grävjobb. Folk jobbar med många olika projekt samtidigt och ingen kan räkna antalet idéer ens det senaste året. Men att informationen kan samlas under lång tid känns som själva styrkan, menar de. Det går att se strukturer som andra inte kan – möjligtvis förutom Expo och Säpo.

Egna artiklar som ligger uppe på deras webbsida är material som har blivit över. Allt annat ges som tips eller mot arvode till tidningar, ofta utan att deras namn sedan framgår i uppgifterna. Det handlar om ett förtroende gentemot tidningar, som vill presentera fynd i eget namn.

Researchgruppens arbetsmetoder går ut på att hitta mönster. Misstag. Att spåra saker som exempelvis näthatare gör, följa hur hotfulla blogginlägg leder till saker utanför nätet, att hitta bekanta kommentarsnamn eller mejladresser som slinker förbi.

– Och offentlighetsprincipen är fantastisk, tillägger My.

Vi har gått till en restaurang i centrala Stockholm. När vi sitter där runt bordet och pratar, har det bara gått en dag sedan ett 30-tal nazister i Svenska motståndsrörelsen attackerade en antirasistisk manifestation i Kärrtorp. Ämnet går inte att undvika. Gatunazisterna har blivit mer aktiva igen. Men ännu är vi inte tillbaka i 1990-talets klimat, då hela gäng av nazistskinheads strök omkring. I dag har de blivit medelålders och satt sig framför en dator istället.

Kampen mot högerextremism förs i dag både på gatan och hemma framför datorskärmen. Internets framväxt har både gett ett nytt verksamhetsområde åt fascister och möjliggjort för vardagsrasismen att utvecklas. I dag menar vissa att den antirasistiska kampen är lika stor på nätet som utanför nätet, i att bemöta högerextremister. Ändå måste uppgiften att också avslöja dem falla på dem med tid och resurser.

Sedan Researchgruppen börjat arbeta med just antirasistisk research, går de att betrakta som en del av ett nytt slags antirasistisk rörelse på nätet? Alla runt bordet tvekar.

– Däremot kanske en ny form av antirasistisk journalistik. Sådan har funnits innan, men vi jobbar på en helt annan nivå, säger My.

År 2009 kändes det som att bara de och Expo sysslade med sådant, fortsätter Mathias. Men efter att SD kom in i riksdagen har det exploderat av initiativ som till exempel Vita kränkta män och Inte rasist men, som ringar in rasistmiljöerna, följer dem och fyller något slags watch dog-funktion.

– Nu kommer det från flera håll, på olika sätt. Inte rasist men har ett sätt som är lite roligare med humor. De möts upp och det tycker vi kompletterar väldigt bra, säger Lovisa Sundman.

Researchgruppen har inte som huvudmål att omvända dem som redan är rasistiskt organiserade. Näthatare kommer inte att sluta eller byta åsikt, bara för att de blir granskade, menar de. Däremot kan näthatarna lära sig att de blir föremål för granskningar, för att folk ska förstå vad rasism innebär.

Granskningen av extremhögern kan vara en del av en bred antirasiströrelse, men kan också bli till ett problem, resonerar Mathias. Dagens många granskningar av SD har ofta byggt på att se till personer och synliggöra deras smutsiga byk. Man har inte kunnat visa på några strukturer, SD:s utveckling eller målgrupper, utan bara försökt peka ut vilka personer som har en solkig bakgrund.

– Då blir det lite tävling i att klassa SD som rasister och diskussionen stannar där. Bevis för rasism har en begränsad effekt. Till slut måste man börja prata om den ideologiska grund de faktiskt vilar på, för att komma längre, säger My.

Effekten måste vara att lyckas mobilisera mot dessa åsikter, eller att miljöerna imploderar av utomstående tryck, menar hon. Efter Researchgruppens granskning av antifeministerna och debatten i samband med att en svensk teater satte upp Scum-manifestet för några år sedan, tog det den gången rejäl skruv. Den antifeministiska debattören Pär Ström slutade blogga på grund av uppmärksamheten, andra liknande bloggar har fallit och nätverken mellan dem har tappat luft. Krasch, visar Mathias med händerna. På samma sätt ledde näthatsavslöjandena i Expressen förra veckan till ett slag mot SD på flera plan. Ersättaren Marie Stensby i partistyrelsen fick avgå och förhållandet till hatsajten Avpixlat har blivit minst sagt ansträngt, säger Mathias.

Gruppen måste iväg. Fler avslöjanden ska komma i Expressen framöver och i kväll ska de ha möte om det. Innan de går sammanfattar de möjligheterna som skapas när folk tar egna initiativ till gräv, eller går samman för att dela information.

– Det är fascinerande vid händelser som i Kärrtorp, hur mycket material som svämmar in till oss från olika håll. Folk skickar bilder, tips, vad de sett och sen kan man rekonstruera hela förloppet utifrån bara det, säger Mathias.

Fakta: 

Researchgruppen

  • Den ideella föreningen Researchgruppen bildades år 2009 i Stockholm och består i dag av ett tiotal fasta medarbetare.
  • Gruppen sysslar med professionellt grävande inom en rad områden som rör bland annat näthat, rasism och kvinnohat.
  • De senaste åren har deras arbete bidragit till att avslöja och offentliggöra kulturer av intolerans och förtryck i nationella media.
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nya tider för svensk högerextremism

Högerextremismen

Sveriges högerextrema strömningar har på senare tid närmat sig varandra och flyttat fram positionerna. Nya Tider spelar en central roll i denna utveckling.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu