Krönika: Hur skapas ekologisk förståelse? | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Krönika: Hur skapas ekologisk förståelse?

En viktig förutsättning är att vi lönearbetar mindre, skriver Kerstin Hamberger.

Jag har jobbat med miljöfrågor i olika former i 30 år, på 80-talet som miljöpartistisk politiker i Göteborg, i odlingskooperativ och sedan i eget försök åt självförsörjningshållet.

Politiken upplevde jag som trög och kände att jag behövde göra något konkret. Att politiken är trög inom miljöområdet beror ju på att vi är för få som inser riskerna med utvecklingen – det finns då inget politiskt tryck. Det finns så mycket kunskap om hur vi skall gå tillväga för att ändra kurs till ett hållbart samhälle men det är inte tillräckligt många som ger politikerna stöd i dessa frågor.

Jag tror att man måste ha en grundläggande ekologisk förståelse för att kunna se vad som händer. I början av teknikutvecklingen fanns inte oron för miljön. Alla var glada åt först hästredskapen som ersatte handkraft och ännu gladare åt traktorerna som ersatte hästarna. Kemikaliejordbruket sågs också till en början som något bara positivt – det gav oss god tillgång på mat. En väckarklocka var Rachel Carsons bok ”Tyst vår” som kom ut på svenska 1962.

Hur skapar man då en ekologisk förståelse hos sig själv? Det är det som jag försöker beskriva i min bok och jag försöker förmedla vilken fantastisk upplevelse det kan vara.

Jag tänker mig inte att alla människor vill eller kan flytta ut på landet. Det finns massor med möjligheter till odling och mindre djurhållning i en vanlig villaträdgård, på en kolonilott, i balkonglådor, akvarier eller i de allt vanligare stadsodlingarna.

Jag tror däremot att en viktig förutsättning är att vi lönearbetar mindre för att ha tid och ork att syssla med omställningsprojekt. Intressant är allt det som nu skrivs om att växla ner, downshifta, frivillig enkelhet, slowfood.

Själv har jag löst detta genom att i stort sett hela livet deltidsarbeta. Jag inser att möjligheterna här inte är lika för alla. Jag har jobbat som psykolog och det har inte alltid varit populärt med deltider.

Det har i alla fall gett mig fantastiska upplevelser som jag inte hade fått om jag hela livet varit instängd i en sjukvårdsmiljö. Jag är glad för det. Odlingen håller naturligtvis också levnadsomkostnaderna nere. Vid tillvaratagandet av blast i odlingen ser jag en stor skillnad i kunskap mellan mig själv och min granne med ursprung från den thailändska landsbygden.

För varje generation avlägsnar vi oss alltmer från kunskapen om de ekologiska sambanden och ni som är unga idag kanske inte ens har någon far eller morförälder med rötter i landsbygden.

Fakta: 

Kerstin Hamberger är författare till boken Något är möjligt – Ekologi som livsnjutning.

Rekommenderade artiklar

Omställning pågår

Omställningsrörelsen växer och har blivit en påverkansfaktor i samhället. Men hur ser framtidens omställning ut?

© 2019 Fria Tidningen