I Saudiarabien tillåts inte kvinnor att ta körkort, vilket i praktiken innebär ett körförbud för kvinnor. Varje år sedan 1990 har saudiska kvinnor utfört aktioner mot förbudet. Rörelsen kallar sig i år 26-oktoberrörelsen, och består av en grupp intellektuella kvinnor som vågar utmana den kompakta maktordningen i landet. För även om bilkörning kan ses som en mindre viktig fråga när det kommer till kvinnors rättigheter i stort har just den blivit en symbolfråga i Saudiarabien som väckt stor internationell uppmärksamhet.

”Modiga saudiska kvinnor är beslutsamma och omöjliga att stoppa. Den här gången finns ingen väg tillbaka”, skriver den saudiska bloggaren Tamador Alyami om kampanjen på Twitter.

Från att jämställdheten av många rankas som noll i Saudiarabien har några landvinningar gjorts de senaste åren. År 2011 var året då kvinnor fick rösträtt i landet och även kunde bli valbara till nationella och regionala val. Tamador Alyami beskriver den kampen som obeskrivligt lång, men som ingav hopp bland många kvinnor: ”När beslutet till slut kom ingav det nytt hopp hos många saudiska kvinnor och har gett oss en push framåt för att erövra fler rättigheter”, skriver hon i sin blogg. Enligt henne är det dags att kvinnor nu erkänns som bilförare. I själva verket har några kvinnor kört bil i åratal i Saudiarabien, men hotas ständigt av polisen och har även gripits godtyckligt.

Manal al-Sharif, kvinnorättsaktivist och it-konsult, var en av dem som drog igång kampanjen för två år sedan. Hon hade insett att det inte finns en lag som förbjuder kvinnor från att köra bil, utan att förbudet fanns i samhället, i traditioner och i religiösa fatwor. Efter att hon kört bil, filmat sig själv och sedan lagt ut klippet på Youtube greps hon av polisen och satt fängslad i nio dagar.

”Många ville våldta mig, mörda mig, bara för att få stopp på kampanjen. Så kontroversiell var den. Det var ett otroligt hårt straff för att ha vågat utmana samhällets regler”, säger hon i en TED-video som nu sprids på sociala medier.

Enligt Manal al-Sharif tar Saudiarabien trots allt små steg framåt mot att stärka kvinnors rättigheter. Hon nämner förra årets stora framsteg då kung Abdullah bin Abdul Aziz utsåg 30 kvinnor, 20 procent av samtliga medlemmar, till Shura-rådet, som är ett av kungens rådgivande organ.

Även ett relativt nybyggt universitet i Riyadh har tvingat kungen till eftergifter. Där är numera både kvinnor och män välkomna som studenter och är därmed ett av landets första blandade universitet.

Även Abdulhadi Khalaf, sociolog på Lunds universitet som forskat kring sociala rörelser i Mellanöstern sedan 80-talet, ser att kvinnors position i Saudiarabien flyttas framåt, om än från en otroligt låg nivå.

– Det är modiga, framgående kvinnor ur den övre medelklassen som driver frågor om kvinnors rättigheter i Saudiarabien i dag. Men landvinningar som de gör kommer att spilla över på en hel befolkning och i slutändan gynna alla i landet, säger han.

Abdulhadi Khalaf tycker att det är missvisande att tala om en kvinnorörelse i landet – trycket är fortfarande alldeles för hårt för att kvinnor ska kunna bilda en rörelse – utan beskriver kvinnofrågan mer som spridda skurar av aktivism av modiga individer.

– Det finns olika vågor som går att identifiera, där kvinnors rätt att köra bil har blivit en symbolfråga. Dessa 50–60 kvinnor som utmanar makten visar att det går att rubba tron på exceptionalism som präglar kungafamiljen. Makten är en stor fästning, men den kan också undermineras, säger han.