Många utestängs från kaféer | Fria Tidningen
  • På kaféet i Kulturhuset, i Stockholm, kan Björn Häll-Kellerman ta sig fram med sin permobil utan problem.
Fria Tidningen

Många utestängs från kaféer

Var femte person med funktionsnedsättning möter ofta hinder vid besök på kaféer, restauranger eller barer, visar en undersökning som Handisam har gjort. Björn Häll-Kellerman, förbundet Unga rörelsehindrade, är inte förvånad.

Jag möter Björn Häll-Kellerman på ett kafé i Kulturhuset i Stockholm. Han är biträdande borgarrådssekreterare för Socialdemokraterna i Stockholms stadshus och vice ordförande i förbundet Unga rörelsehindrade. Han har själv erfarenhet av att det kan bli krångligt att gå ut och ta en fika med vänner eller kollegor. Men i dag har vi hittat ett ställe där han kan ta sig fram med sin permobil utan problem.

– Det är inte jätteofta jag går ut på kafé eller pubar. Det är svårt att hinna med när man jobbar. Men när jag gör det blir det att man på ren slentrian går till de stora kedjorna som man vet är tillgänglighetsanpassade, säger Björn Häll-Kellerman.

Han berättar om ett tillfälle förra vintern när han skulle gå ut och ta en afterwork med några kollegor på Kungsholmen. De fick gå runt i över en halvtimme och leta. Till slut fick det bli en större sportbarkedja.

– Det är tråkigt för man kan inte smita in på den mysiga lokalpuben. Många mindre ställen har dålig tillgänglighet, säger han.

Enligt Handisams undersökning möter var femte person som har en funktionsnedsättning ofta eller alltid hinder vid besök på kaféer, barer eller restauranger. Undersökningen har besvarats av 1 500 personer med olika funktionsnedsättningar runt om i landet. Det kan handla om personer med allergi, rörelsehinder, hörselskada eller synnedsättning. 48 procent svarar också att de skulle vilja besöka uteställen oftare än vad de gör i dag.

Björn Häll-Kellerman är inte förvånad.

– Jag skulle kunna tänka mig, om man tittar krasst på det, att det är ännu fler än så, säger han.

Han tror att det beror på okunskap eller ointresse från företagarnas sida. Själv brukar han inte påtala när han möts av ett hinder vilket heller inte är möjligt om det rör sig om ett kafé med till exempel en hög trappa då han inte ens kan ta sig in i lokalen.

– Egentligen skulle man påtala det oftare än vad man gör. Men då måste man ringa till stället och det blir en massa onödigt krångel. Då brukar jag bojkotta istället men tyvärr tror jag inte att det i stort rör sig om en så stor kundkrets som de här ställena förlorar, säger han.

Han menar att det första steget för att komma till rätta med otillgängligheten handlar om ökad kunskap i samhället och mer samarbeten mellan till exempel politiker och byggherrar.

– Det handlar om att bygga upp en grundkompetens. Det kostar mer om man måste göra om ett helt bygge på grund av att det inte är tillgänglighetsanpassat än om man hade gjort rätt från början.

Samtidigt tycker han att man inte kan ställa för höga krav på tillgänglighetsanpassning utan att det handlar om att ge och ta. Det viktigaste är att enkelt avhjälpta hinder som går att göra någonting åt tas bort, säger han.

– Vissa ställen har bara höga bord. Jag kan höja upp min permobil men det kan du inte göra med en vanlig rullstol. Det kan vara att det är onödigt mörkt och trångt med smala passager, eller kanter och trösklar så att man inte kan ta sig fram med en permobil eller rullstol. Sådana saker kan det handla om.

Björn Häll-Kellerman är överlag positiv till att frågan om tillgänglighet får allt mer utrymme i samhällsdebatten och i de stora medierna. Men en fråga som han tycker är viktig som inte brukar uppmärksammas är att man inte bör titta enskilt på tillgänglighet utan att man kopplar det samman med frågor som också rör arbetsmarknad och assistans.

– Ökar tillgängligheten ökar chansen för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete och chansen att bidra till samhället. Många med funktionsnedsättning behöver också assistans så där kan vi även bidra som arbetsgivare.

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

© 2019 Fria Tidningen