Krönika: Tumma tekoppar för förändring | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Krönika: Tumma tekoppar för förändring

På att-göra-listan står det: koka bilvax, tumma tekoppar, bygga skoställ och spinna människohår. Min sambo och jag skrev listan förra hösten då vi efter en husflytt plötsligt hade nya behov. Punkterna på listan hade alla sin praktiska orsak: bilvax, skoställ och tekoppar var bristvaror i hemmet och efter en vild klippning fanns en påse med brunt långt hår som kändes för värdefull för att slänga. Listan handlade om att göra verb av behoven – att skriva ner för att påminna om att handling är möjlig.

Slöjd är en praktisk metod för att tillfredsställa materiella behov. Genom att använda det som finns i närheten går det ofta att lösa vardagsrelaterade problem om man bara har kunskap och/eller engagemang. Lite uppgrävd lera och kunskapen om hur man tummar och bränner kan göra att jag får dricka te på morgonen. Låter det lite väl enkelt? Det är enkelt. Om du tvekar kan det bero på att kommersiella aktörer jobbar hårt på att få oss att tro att det är svårt att koka eget bilvax och tumma tekoppar – vi ska känna oss säkra när vi köper färdiga paket som någon annan satt ihop men inte om vi väljer att experimentera själva.

Den här synen på ting som färdiga produkter och inte som möjligt kreativa processer är snäv. Allt man gör själv blir inte alla gånger precis som man har tänkt sig. Det skevar och glappar och tekoppsöron trillar av men är det är inte alltid slutprodukten som är det enda viktiga. Upptäckten av allt material som finns runt knuten, eller tankar jag tänkt medan jag tummat koppen kan vara lika värdefullt som att få till en funktionell form.

Hemma brukar vi tänka att om vi gör dålig slöjd så får vi lida. Konsekvensen av brist på kunskap eller engagemang blir att man sitter där med en tekopp som är oskön att dricka ur. Det är inte konstigare än med övriga samhället - brist på kunskap och engagemang skapar ett dåligt samhälle och vi får alla lida. Som tur är är det ju inte ett statiskt tillstånd. Istället för att ta till ”quick fix” och springa iväg för att köpa en ny tekopp så fort det gått snett får man ta nya tag och låta slöjdandet lära en något. Om jag blir medveten att jag kan påverka det fysiska livet kring mig så har jag kanske också kapacitet att förändra andra saker i samhället. En handling inspirerar ofta till en annan.

Jag skulle vilja hävda att slöjd är en handling som rymmer stor potential både för samhället och för individen och den egna kreativiteten är det viktigaste verktyget. Tekoppar, bilvax, skoställ eller garn av hår – allt är en möjlighet till förändring.

Hemslöjdskonsulent och skribent

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria Tidningen