Fria Tidningen

Marx-kritik i dagarna två

En Marx-konferens hålls i Stockholm för första gången på många år. Klassfrågan har återvänt till den politiska debatten, menar sociologen Magnus Wennerhag.

Hallå där, Magnus Wennerhag, sociolog och medarbetare i tidskriften Fronesis som är med och arrangerar konferensen Marx2013 i Stockholm 19–20 oktober.

När hölls en Marxkonferens i Sverige senast?

– Det var nog ett bra tag sedan. Under 70-talet och in på 80-talet fanns den här typen av konferenser, när marxismen som forskningsinriktning slog igenom i svensk akademi. Sedan dess har det varit glesare, jag tror 2002 var den senaste gången.

Vad är syftet?

– Bland annat att sondera hur marxismen tar sig uttryck i akademin i dag. Teorin har utvecklats i separata kontexter och korsbefruktats med andra frågeställningar än tidigare, exempelvis inom genus och humanekologi. Vi vill föra samman forskare från olika ämnen, spåra gemensamma intressen och se hur Marx används för att förstå olika delar av verkligheten. Samtidigt kommer nya forskare, det kan ju tyckas att det borde vara färdigdiskuterat kring vad Marx skrivit, men det kommer nya tolkningar och man hittar fortfarande oupptäckta manuskript.

Inom vilka akademier är marxismen mest inflytelserik?

– Inom nationalekonomi har marxismen blivit mer marginell medan Marx inom sociologin är en av klassikerna vid sidan av Weber och Durkheim. Men det finns nog en och annan insikt hos Marx även för nationalekonomer för att förstå dagens kapitalism och de kriser som uppstår.

Var går skiljelinjen mellan olika marxister?

– Den tydligaste är kanske mellan poststrukturalister som lägger fokus på kultur och identitet, och de som fokuserar på ekonomi och arbete. Men det finns en större öppenhet i dag. Det var extremt politiskt laddat på 70-talet, i dag ser de flesta Marx som en teoretiker bland andra.

Hur står det till med klassmedvetandet i Sverige?

– Om medvetenheten ökat får vara en öppen fråga. Men klass har återkommit i den politiska debatten. Fronesis temanummer om klass förra året slog an ett starkt intresse. En överklassafari ledde till stor debatt. Intresset ger bättre förutsättningar för politiska aktörer som vill utjämna klyftorna. Det har gått väldigt snabbt för klassbegreppet att komma tillbaka. I slutet av 90-talet kunde folk säga att klass hörde till det förgångna. I dag ser man rätt ofta även högerdebattörer ta ordet i sin mun. Någonting har hänt, det har blivit svårt att neka till att den här typen av skillnader finns.

Hur kan arbetare i dag organisera sig mot exploatering när ”arbetarklassen” delvis består av egenföretagare, vikarier, arbetslösa och studerande?

– Typiska klassfrågor om fördelning och arbete kommer ju upp bland sociala rörelser på ett sätt som inte var vanligt för några år sedan, till exempel Occupy och Los Indignados. I Sverige har vi inte sett det lika mycket än. Begreppet prekariat försöker sätta fingret på situationen. Om Marx och den tidiga arbetarrörelsen menade att en stor industriarbetarklass skulle bidra till förändring ser man i dag att klassen ser annorlunda ut. Det kan vara städerskor som tvingas bilda företag, men är i samma underordnade position som tidigare, eller grupper som varit välbeställda men som nu får mindre trygghet.

Fakta: 

Marx2013 hålls i ABF-huset 19–20 oktober. Flera framstående samhällsforskare diskuterar betydelsen av Marx teorier för att förstå dagens samhälle, med fokus på begrepp som klass, kris, kritik och kapitalism. Kajsa Ekis Ekman, Nina Björk, Roland Paulsen, Rasmus Fleischer, Mats Lindberg och John Bellamy Foster är några av talarna. Läs mer på konferensens hemsida.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nu skrivs 80-talets ockupanthistoria

Boken Vårt 80-tal dokumenterar husockupationer och vänsteraktivism. "Nu skriver vi vår egen historia", säger Mandra Wabäck, redaktör.

Stockholms Fria

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Stockholms Fria

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu