Cartarescu undersöker det omedvetna | Fria Tidningen

Recension


Litteratur
Travesti
Författare Mircea Cartarescu Förlag Bonniers

  • Mircea Cartarescu, Sverigeaktuell med romanen Travesti.
Fria Tidningen

Cartarescu undersöker det omedvetna

Nobelpristippade Mircea Cartarescu är aktuell med Travesti, en bok som väcker obehag av flera skäl, skriver Anna Remmets.

Mircea Cartarescu är Rumäniens i dag kanske mest framstående författare och hans verk tangerar såväl magisk realism som ren surrealism, ofta med groteska förtecken. Hans senaste bok Travesti undersöker det undermedvetnas bilder. Faktum är att Travesti är en ganska konventionell historia om barndomstrauman och om det undermedvetna i klassisk freudiansk betydelse – en syn som i dag i stort sett är kasserad inom den moderna psykologin.

En framgångsrik författare försöker komma tillrätta med sina neuroser, till synes framkallade av en händelse i tonåren. På ett läger blev hen antastad av en kamrat utklädd till kvinna. Berättarjaget anar dock korrekt att denna händelse inte är hans barndoms verkliga trauma. Det finns ett tidigare och mer grundläggande trauma i djupet av hans medvetande. Utforskandet av de egna minnena kommer att likna en helvetesresa där minnen blandas med hallucinationer av en fruktansvärd jättespindel.

Vissa beskrivningar känns visserligen som skolboksexempel på Freuds förlegade beskrivningar av det mänskliga medvetandet, konstruerat som ett hus med diverse trauman bokstavligen instängda bakom låsta dörrar. Men Cartarescu levandegör konstruktionen av sin protagonists undermedvetna med ett bildspråk som är relativt originellt – och stundtals mycket obehagligt med sina groteska och bisarra detaljer.

Berättarjagets äckel inför kvinnokroppen och för kvinnor i allmänhet är påfallande. Det är tröttsamt vanligt med ångestridna unga män som drömmer om Det Konstnärliga Skapandet men ständigt distraheras av Kvinnan med stort K, alltid framställd som ren kroppslighet och därmed ett hot mot huvudpersonens längtan efter den upphöjda, intellektuella tillvaron. Textens misogyna drag kompliceras dock av den neurotiska jagberättarens uppenbara opålitlighet. Det är tydligt att det äckel hen känner bottnar i osäkerhet och självförakt.

Man skulle till och med kunna hävda att huvudpersonen uppträder som en parodi av sig själv och att hela boken åtminstone delvis parodierar sin egen form: berättelsen om den ångestfyllda resan genom det undermedvetna. Titeln tycks stödja en sådan läsning.

Transvestiten Lulu underminerar ytterligare jagets kvinnoförakt genom att visa på könskategoriernas instabilitet, vilket antyds vara det verkliga skälet till den skräck hen framkallar hos huvudpersonen. Därmed inte sagt att det är oproblematiskt hur den queera Lulu reduceras till en symbol med ungefär samma funktion i texten som spindeln.

Travesti är en bok som väcker obehag, inte främst på grund av huvudpersonens skräckfyllda hallucinationer, utan på hans sätt att förhålla sig till sig själv, till sexualitet och sina medmänniskor. Kanske är det just den effekten Cartarescu velat uppnå.

Rekommenderade artiklar

Givande när Bergman skriver om Bergman

Recension

I den självbiografiska Laterna Magica skriver demonregissören Ingmar Bergman om sitt eget liv. ”Underhållande och medryckande”, tycker Anna Remmets.

© 2020 Fria Tidningen