Idag går det mesta av den internationella flygtrafiken med jetplan på hög höjd. Vi kan snabbt och relativt billigt ta oss till de mest avlägsna resmål. Resorna med flyg ökar kraftigt och är ett av de mest svårlösliga problemen om koldioxidutsläppen skall minskas. Jetmotorerna (gasturbiner) skapar nämligen förutom koldioxid en massa vattenånga vid förbränning, oavsett bränsle, och det anses att den vid hög höjd kan ge mycket mer klimatpåverkan än vattenånga som bildas vid förbränning på marknivå. Motorerna skapar också stora mängder skadliga kväveoxider. Dessutom så behövs bränslen med högt energiinnehåll per vikt och volym, som flygfotogen, för att kunna köra ett flygplan långa sträckor. Det kräver olja, eller stora mängder biobränslen.

 

För att drastiskt minska miljöpåverkan av en flygtur, behövs troligen helt nya lösningar. En sådan kan vara bränsleceller och propellrar. Fuel Cells Bullentin skriver i sitt julinummer i år att stora flygplanstillverkaren Airbus har börjat utveckla bränsleceller för sina flygplan. Än så länge handlar det om att göra el för att styra klaffar och annat, som inte har med själva framdrivningen att göra. I samma nummer presenteras emellertid utveckling av en ny generation flygplan vid DLR German Aerospace Center i Tyskland, där för första gången ett helt bränslecellsdrivet flygplan – Antares DLR-H2 – kunnat lyfta.

 

Bränsleceller omvandlar bränslen direkt till el, utan att använda en motor med rörliga delar. I fallet med Antares DLR-H2 så används vätgas. Att driva ett flygplan med el går inte att göra med jetmotorer, så istället används elmotorer och propellrar. Bränsleceller kan göras väldigt effektiva vilket minskar problemen med hur mycket bränsle som behöver tas med upp. Flygplanet bygger dessutom på en glidflygarmodell, vilket gör det ytterligare effektivare. Framdrivning med vätgas är miljömässigt bra eftersom vätgas kan göras av grön el, eller genom reaktioner drivna av koncentrerat solljus. Lagring är än så länge väldigt dyrt, men den kostnaden kan möjligen hanteras enklare i den redan ganska dyra flygplansindustrin, än i exempelvis bilar.

 

Propellerplan, i synnerhet glidflygare, går inte lika fort som jetplan och det blir svårare att bygga stora flygplan som både går snabbt och tar mycket last. Det är sannolikt så att vi, åtminstone för en tid framöver, kommer se utrikesflygningar bli både dyrare och mer tidsödande, om vi skall minska koldioxidutsläpp och oljeberoende. Än så länge så är det bästa för miljön att helt enkelt undvika att flyga. Men positivt är att det ändå kan komma lösningar som gör att vi i framtiden kan flyga runt jorden och se andra kulturer, utan att förstöra det vi flyger över.